Recension: Dina relationer

Relationer är nog något av det allra viktigaste i livet, men också något av det mest komplicerade – vare sig det gäller relationen till dig själv, till andra eller till Gud. En bok som vrider och vänder på ämnet ur olika aspekter kunde därför väntas vara tjock och tungläst, men Mats Nyholms 133 sidor långa Dina relationer är allt annat än tung. På ett befriande, tillgängligt och jordnära sätt lyfter Nyholm relationen till Gud, andra människor och dig själv och lyckas även på ett naturligt sätt visa hur de inte går att skilja från varandra. Hans varma och engagerade predikostil lyser igenom texten och reflektioner och bibelhänvisningar blandas friskt med anekdoter och humor.

Bokens svaghet är att denna blandning stundtals kan uppfattas som rörig av läsaren. Texten gör ibland avstickare som är svåra att hänga med på och vissa resonemang hade kunnat utvecklas. Ett mer gediget redaktörsarbete hade troligtvis lyft boken ytterligare. Trots detta är Dina relationer en lättläst och inspirerande bok för såväl ung som gammal, kanske särskilt för den som annars ogärna läser eller som underlag för samtal i hemgruppen.

Recension: Ledarskap med Jesus som förebild

I materialet Ledarskap med Jesus som förebild ger Sussie Kårlin tio koncisa och färgstarka lektioner i kristet ledarskap. Materialet består av två delar, en som är riktad till den unge ledaren och en ledarhandledning för vuxna. I vart och ett av kapitlen lyfter Kårlin på ett pedagogiskt och kreativt sätt fram sanningar som varje ledare behöver. Lektionerna är förankrade i olika bibelberättelser och undervisningen kan enkelt kan återges av handledaren. I häftet riktat till ungdomar ges en enkel, vardagsnära utläggning som på ett ledigt och reflekterande sätt berör bibeltexten och vilka konsekvenser den kan få i vardagen. Varje kapitel avslutas med några enkla, coachande frågor som leder till självreflektion.

I handledarhäftet erbjuds, förutom fördjupad undervisning, många praktiska och handfasta råd. Till exempel ges råd på hur handledaren på ett konstruktivt sätt kan dela med dig av sina egna erfarenheter, och hur man kan hantera den dynamik och de behov som kan finnas i ungdomsgrupper. Det finns även djupare frågeställningar kopplade till bibeltexterna och konkreta tips på aktiviteter och övningar att kan göra i gruppen. Materialets tydliga innehåll och upplägg gör att ledaren inte behöver lägga ner massor av tid på förberedelser eller besitta en viss kompetens eller lång erfarenhet.

Ledarskap med Jesus som förebild är ett lättanvänt, handfast och gediget material för den som arbetar med ungdomar och vill hjälpa dem att växa som både ledare och lärjungar. Materialet kan med fördel användas parallellt med praktiska uppgifter och ansvar i den lokala ungdomsgruppen och församlingen.

En resa i Bonhoeffers fotspår

Med på pilgrimsresan i Bonhoeffers fotspår är ett tjugotal deltagare med varierande förkunskap om hans livsgärning. Efter att ha åkt buss och färja från Sverige är det äntligen dags för vårt första stopp. Vi befinner oss i en trädgård i Szczecin i nuvarande Polen nära den tyska gränsen, som fram till år 1945 var tyskt territorium. På denna plats fanns tidigare Finkelwalde, Bekännelsekyrkans hemliga och illegala teologiska seminarium i antinazistisk anda som startades eftersom all övrig teologisk utbildning tagits över av staten. Dietrich Bonhoeffer ansvarade för arbetet ända fram till att Gestapo stängde ner det år 1937. Hans klosterliknande tid vid Finkenwalde, där de 25 seminaristerna levde i nära gemenskap och brödraskap, var inspirationen till hans välkända böcker Efterföljelse och Liv i gemenskap

Under många år var denna plats bortglömd, men sedan 2012 finns det en trädgård för tystnad och meditation dit tusentals besökare kommer varje år för att reflektera och minnas Bonhoeffers gärning.

– Det var inte enkelt att vara en lärjunge till Jesus under denna tid. För många kristna var det inte ett problem att vara emot andra nationer och människor; de kallade sig lärjungar till Jesus, men samtidigt var de emot andra människor. För Bonhoeffer var det tydligt att detta var omöjligt, berättar prästen från den lokala lutherska kyrkan som guidar oss genom trädgården.

Efter ett tänkvärt besök kör bussen vidare mot Tyskland med Berlin som destination. I Berlin målas en mångfacetterad och färgsprakande bild upp av den engagerade och överlåtna person Bonhoeffer var både före och under kriget. Vi besöker bland annat hans barndomshem, kyrkan där han tjänstgjort som konfirmandledare och ett informationscentrum om den tyska motståndsrörelsen i Nazisttyskland. Vi guidas av olika kunniga Bonhoefferexperter och får bland annat höra om hur Bonhoeffer växte upp i en högborgerlig och intellektuell familj, där läsaftnar och musik ofta förekom i hemmets salong.

När Bonhoeffer berättade för sin far, en framstående psykiatriker, att han skulle bli präst, misstyckte fadern eftersom att han ansåg att kyrkan var förlegad. Bonhoeffers svar ska ha varit att om kyrkan var omodern, då får han väl reformera den. Fram växer bilden av en man med en levande innerlig tro, starkt civilkurage och en fascinerande klarsynthet.

Redan två dagar efter att Hitler blev installerad som rikskansler år 1931 höll Bonhoeffer ett radiotal där han kritiserade Hitler och varnade tyskarna, med konsekvensen att sändningen avbröts mitt i en mening. Några år senare började Bonhoeffers engagemang i motståndsrörelsen inom kyrkan och han gjorde offentliga uttalanden mot Hitlers förföljelse av judar.

I dag är minnesplatsen och informationscentret för motståndsrörelsen belägen i Benderblock i Berlin, i samma byggnad varifrån statskuppsförsöket Operation Valkyria leddes den 20 juli 1944. Vid denna tidpunkt befann sig Bonhoeffer redan i fängelse i Berlin efter att ha blivit arresterad av Gestapo året innan. Men efter Operation Valkyria anklagades han för att vara delaktig i planeringen och dömdes till döden i en ståndrätt. Den 9 april 1945, bara några få veckor innan Sovjetunionen intog Berlin och Tyskland kapitulerade, avrättades därför Dietrich Bonhoeffer vid 39 års ålder. Han hängdes naken tillsammans med två andra män på gården till koncentrationslägret i Flossenbürg.

Dagen efter besöket på informationscentret för motståndsrörelsen, när jag går längs ett turiststråk i ett soligt Berlin, reflekterar jag fortfarande över vad vår guide sa till mig.

– Åk hem till Sverige och berätta om dessa människor och vad de behövde gå igenom i sina liv.

Han berättade för mig om sin oro över att många i dag avfärdar historiska fakta om andra världskriget som »fake news« (påhittade nyheter), och hur han är genuint orolig över den nuvarande politiska situationen i Tyskland och Europa, med växande främlingsfientliga partier på flera håll. Tidigare var han lärare, men nu är det hans livskall att vara guide och hålla motståndsrörelsens berättelser levande för att historien aldrig ska upprepas.

Ny distriktsföreståndare på plats i Västerbotten

Ett drygt år av väntan och längtan är nu över. EFS Västerbotten kan med stor glädje välkomna Anders Lindh som ny distriktsföreståndare.

– Det är mycket som är nytt och delvis rörigt nu i början. Jag tycker att jag kan skönja många utmaningar som vi står inför och jag tror och hoppas att jag kan stå för goda bidrag i de utmaningarna, säger han.

Lindh har en lång och bred erfarenhet inom EFS och Svenska kyrkan. Hans teologiska resa började i 20-årsåldern när han lämnade Kalix för teologistudier i Uppsala vid Johannelunds teologiska institut. Första tjänsten fick han 1985 i Brunflo, Jämtland, där han också bildade familj. Åren 1993–1995 jobbade han som präst i Jönköping innan det bar av till Älvsbyn 1995 där han har verkat sedan dess, både på fasta prästtjänster och som bemanningspräst inom Svenska kyrkan. Nu, när han hunnit bli 58 år, väntar alltså nästa uppdrag i och med denna provanställning.

– Det är givetvis med djup respekt som jag tar mig an det här. Samtidigt känns det självklart kul och spännande. Under min livsväg har två saker varit centrala. Det ena är att så långt det går förstå Herrens väg för mig i mitt liv, det andra är att jag vill testa mina vingar och utmana mig själv. Att anta den här utmaningen är verkligen ett sätt att testa vingarna, säger han.

Vad hoppas du främst bidra med i din nya roll?

– Jag är en god lyssnare. Och jag har en bred erfarenhet av olika kyrkliga sammanhang och arbetslag. Sedan är jag en vän av Andens liv, det är en lång erfarenhet jag bär med mig. Jag är givetvis inte fulländad, men jag har en reflekterad hållning och

EFS-medlem får kungligt pris

Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur har tilldelat docent Karl Axel Lundqvist ett pris på 45 000 kronor ur Anders Diös fond för svensk hembygdsforskning. Motiveringen löd: »För hans viktiga undersökningar av den folkliga fromheten inom lokala väckelserörelser, vilka framlagts i en rad studier av Evan­geliska fosterlandsstiftelsen.«

Karl Axel har ett mångårigt förflutet som EFS-predikant och präst och har även varit kyrkoherde i Skellefteå landsförsamling.

Hallå där Mikael Artursson

Hur går förberedelserna inför årskonferensen?

– Just nu har vi mycket fokus på bön och att forma en vision för konferensen.
Vi håller även på att mejsla fram teamet kring det praktiska. Vi tror att en nyckel för en lyckad konferens är att skapa en bra plats för barnen.

Vad blir temat?

– Markusevangeliet 13:10: »Först måste evangeliet förkunnas för alla folk.« Det är ett tema som knyter an till EFS nya vision och som utmanar oss till rätta prioriteringar innan Jesus kommer.

Hur ser upplägget ut för konferensen?

– Vi kommer att ha två kvällsgudstjänster efter varandra i Pingstkyrkan, så man kommer att kunna ta del av mycket gudstjänstliv. Själva årsmötet kommer att hållas under både fredag

Det bultande hjärtat

Följ hjärtat och gör som hjärtat känner.« Jag vet inte om du, liksom jag, hört den meningen eller liknande meningar i olika skepnader. Vare sig det handlar om att köpa en ny bil, vem man ska gifta sig med eller hur man ska använda sin tid, så uppmanas vi att följa hjärtats röst. Bibeln talar också om hjärtat och att vi ska lyssna till det. Den stora skillnaden ligger dock i vem det bultande hjärtat som vi ska lyssna till tillhör.

En strof som beskriver detta och som gripit tag i mig kommer från bandet Silver: »Ge oss ditt hjärta för den värld som behöver dig. Sätt våra hjärtan i brand, för dig.«

Det bultande hjärtat som är alltings centrum och som slår för människan tillhör Gud. Guds bultande hjärta för människan är den röda tråden i Bibeln och grunden för hela vår existens. Om och om igen läser vi om att Han bokstavligen gör allt för att upprätta relationen till människan och för att människan ska hitta tillbaka. Men vi vet också att vi lever i en brusten värld, som gråter och desperat längtar efter hel(ig)het. Brustenhetens konsekvens ser vi också i att vi alla kämpar med identitet på olika sätt, om inte fysiskt så psykiskt. I relation till våra kroppar, våra tankar och kanske även vår sexualitet. Gång på gång hör vi talas om olika lösningar på vår kamp. Men den naiva tanken att prestation är lösning på allt håller inte. Det spelar ingen roll hur mycket vi jobbar, försöker, lyckas, misslyckas, eller hur omtyckta vi blir. Så länge vi söker vårt värde i det förgängliga kommer allt vi hittar smaka aska i munnen till slut.

Gud bor i oss och kallar oss att leva heliga liv, nära Hans bultande hjärta som längtar efter att förvandla våra hjärtan, så att vi inte ska följa våra egna vägar och fylla våra behov utan följa Honom som skapat oss. Att leva heligt innebär att bryta med det gamla och leva annorlunda. Jag tror att det blir en helt omistlig effekt av att leva nära Herren, vi kan inget annat än att förvandlas. Eftersom vi känner synden känner vi också nåden. Och eftersom vi känner nåden känner vi också hoppet, och det drar oss närmare honom för att sedan kalla oss ut. Ut i den värld som desperat söker och längtar efter nåd och upprättelse.

Det är lite läskigt att be Gud att ge mig Hans hjärta för den här världen, för jag vet att bönesvaret kommer. Men jag vill inte låta mig skrämmas av omständigheter utan längtar efter Honom och att få fortsätta att berätta den stora berättelsen om hoppet, nåden och om kärleken som kommer från Gud som gett sitt liv för vår skull. För den här världens skull.

Ge oss ditt hjärta för den värld som behöver dig. Sätt våra hjärtan i brand, för dig.

Bildreportage: Nytt hopp för Etiopiens utsatta

Budbäraren har besökt Hope for Children i Addis Abeba, Etiopien. Hope for Children (HCE) arbetar med att ge utbildning, husrum och nytt hopp till barn och ungdomar som på olika sätt varit mycket utsatta. De allra flesta kommer från ett liv på gatan som fyllts av prostitution, drogmissbruk och slav­arbete. Genom Hope for Childrens holistiska verksamhet får dessa unga människor hopp om ett nytt liv. EFS har funnits med som samarbetspartner sedan starten 2001.

Nyår på Livskraft – en fantastisk möjlighet

Andreas Långström var på sitt första Livskraftläger 2011, året efter hans konfirmation.

– Då kändes det mest som en social grej för mig. Vi från »konfan« snackade ihop oss och åkte dit. Det var nog mest människorna runt omkring som lockade mig att åka på Livskraft, säger han.

Nu, sju år senare, är situationen en annan. Andreas har gjort resan från deltagare till ledare och kommer nu att precis som de senaste åren vara med och leda lovsången på kvällsgudstjänsterna.

– Förut tyckte jag nog att fritiden var det roligaste med Livskraft, nu är det precis tvärtom. Mitt fokus har skiftat, nu är kvällsgudstjänsterna och lovsången det som jag uppskattar mest. För mig har det också varit riktigt givande att få ha idrottsseminarium och därmed kunna kombinera mitt idrottsintresse med min kristna tro, säger han.

Redan som 10-åring spelade han för första gången musik på gudstjänsterna i EFS Bergsviken utanför Piteå. Musiken och lovsången har sedan dess blivit viktigare och viktigare för honom och nu är det hans främsta uttryckssätt för sin tro.

– Jag tycker det är superhärligt att leda lovsång. Jag gillar när det är mycket lovsång i gudstjänsterna, och att då få vara med själv och spela är både härligt och utvecklande. Alla har vi olika sätt att uttrycka vår tro, och för mig är lovsången det som ligger närmast hjärtat.

Andreas är inte ensam om att år efter år fira nyår på Livskraft. I år samlas hundratals ungdomar på tre ställen runt om i landet under nyårshelgen: Livskraft Polar i Älvsbyn, Livskraft Norr i Umeå och Livskraft Syd i Helsingborg.

– Livskraft har betytt väldigt mycket för mig och jag vet att många andra i min omgivning känner likadant. Nyår är en del av året då samhället lockar med mycket annat, inte minst festande och alkohol. Att då få åka på läger och fokusera på Gud och umgås med andra kristna är någonting helt annat och en fantastisk möjlighet, säger han.

Ledande apologetikexpert på Sverigebesök

I början av november hade Uppsala och Johannelunds teologiska högskola besök av Mike Licona, en av världens ledande experter på de historiska bevisen för Jesu uppståndelse.

Licona undervisar till vardags på Houston Baptist University i USA och reser världen runt för att hålla föreläsningar och delta i debatter om ämnet. Men detta var aldrig den ursprungliga planen.

– Jag tog en kandidatexamen i musik med siktet inställt på att bli saxofonist, säger Licona, och berättar att det under studietiden väcktes en stark gudslängtan hos honom.

Denna längtan ledde till en masterexamen i nytestamentliga studier, men under den sista terminen började han tvivla på om han verkligen hade tillräckliga skäl för sin gudstro.

– Var jag kristen bara för att jag var född i USA? Hade jag varit muslim om jag varit född i Afghanistan? Den tanken bekymrade mig, berättar Licona.

Han började söka efter bevis för att den kristna tron var sann, vilket ledde honom in på apologetik.

– Jag försökte vara så objektiv som möjligt och tänkte att jag inte behövde vara rädd för sanningen, oavsett om det visade sig att Jesus uppstått eller inte. Jag debatterade med ledande meningsmotståndare eftersom de om några kunde avslöja svagheterna i mina egna argument. Men ju mer jag debatterade, desto mer övertygad blev jag om att den kristna tron var sann.

Licona menar att apologetiken är på frammarsch.

– Det kommer mycket ny forskning som stödjer evan­gelierna och synen på världen som Guds skapelse. Om vi kristna inte bemöter kritiken och skepticismen som finns mot kristen tro, så kommer folk bara att höra den ena sidans argument och tro på dem.

Stefan Gustavsson, som leder den nya satsningen Centrum för apologetik på Johannelund, är glad över att Mike Licona haft möjlighet att besöka Sverige.

– I vårt land finns ett stort behov av apologetisk undervisning. Samtidigt är resurserna för detta också bättre än någonsin, vilket många inte känner till. Apologetik är en riktig guldgruva för kristenheten!