Väggarna är ärtigt gröna och framför fönstret i rummets bortre ände hänger skira gardiner. Sängarna står på rad och rena, mönstrade lakan har bäddats med omsorg. De små, alldeles nyfödda bebisarna är invirade i filtar. Aira sjukhus ligger i västra Etiopien, och de flesta har rest långt för att komma hit.
Hawine Ashadu Banti är 21 år och kommer från Guliso, runt 6 mil från Aira. Liksom många andra på landsbygden arbetar hon med jordbruk och hämtar vatten långt ifrån hemmet. Hawine har varit gravid två gånger tidigare. En gång blev graviditeten fullgången, men barnet dog kort efter förlossningen – ett öde som 2023 drabbade 2,7 procent av alla spädbarn i Etiopien. Denna tredje graviditet hoppades alla på en annan utgång. Hawine kom till Aira sjukhus för regelbundna kontroller och mot bakgrund av de tidigare graviditeterna blev hon igångsatt i vecka 39. Men kroppen svarade inte som man hade hoppats och förlossningen slutade med kejsarsnitt. Tack vare operationen kunde Hawine föda ett friskt, välmående barn på 3300 gram.
Många kvinnor på Etiopiens landsbygd föder sina barn hemma utan närvaro av vårdpersonal. Vissa komplikationer kan med enkla medel motverkas och behandlas på sjukhus, men hemma blir det svårare. För högt blodtryck, infektioner och blödningar kan snabbt bli livshotande om man befinner sig långt ifrån en vårdinrättning – eller inte vet att man har möjlighet att få hjälp. Mödradödlighet, antalet kvinnor som dör på grund av graviditet och förlossning, mäts i antalet dödsfall per 100 000 födslar. I Etiopien har siffran minskat kraftigt de senaste decennierna: från drygt 1 300 dödsfall år 2000 till 195 dödsfall år 2023. Även om utvecklingen tveklöst går åt rätt håll finns det fortfarande mycket att göra – som jämförelse avled 4 mödrar per 100 000 födslar i Sverige år 2023.
På Aira sjukhus genomförs drygt 2000 förlossningar per år och ungefär var femte förlossning slutar med kejsarsnitt – vilket liknar statistiken i Sverige. I Aira innebär detta 350–400 kejsarsnitt per år. Men även om behovet av kejsarsnitt är detsamma som i Sverige, är tillgången på den etiopiska landsbygden betydligt mindre.
– Ett kejsarsnitt är dyrt och kräver efterföljande vård och omsorg, säger sjukhuschefen Birhanu Tucho.
Ett ingrepp kostar omkring 590 kronor – en stor summa i en region där de flesta försörjer sig på jordbruk och där ekonomin präglats av hög inflation. Därför står EFS mission för 440 kronor, så att patienten enbart behöver betala 150 kronor. Skillnaden för den födande kvinnan är enormt stor – och avgörande för att kunna ta emot den vård som räddar liv på både mamma och barn.
Upptagningsområdet för Aira sjukhus är stort och alla känner inte till möjligheten att få hjälp – än mindre att kejsarsnitten är subventionerade. Därför finns personal som arbetar långt utanför sjukhusets väggar.
– Vårt utåtriktade arbete på landsbygden syftar till att öka medvetenheten kring denna typ av förlossningsvård, säger Airas sjukhuschef Birhanu Tucho.
Birhanu understryker betydelsen av de gåvor som kommer in:
– Utan EFS stöd hade kejsarsnitt inte kunnat erbjudas här. Ni har bidragit på ett fantastiskt sätt – stort tack för detta!
Förlossningsvården är bara en del av sjukhusets verksamhet. Totalt tar Aira sjukhus emot 250–300 patienter per dag, vilket innebär uppemot 100 000 patienter per år. På sjukhusets college utbildas 71 blivande sjuksköterskor och 72 barnmorskestudenter, som i framtiden ska bidra till att ännu fler nås av nödvändig vård. Även utbildningarna får ekonomiskt stöd av EFS.
En av de tidigare studenterna heter Tsion Gudina. Under en gudstjänst i sin hemförsamling nåddes hon av information om Airas sjukhuscollege. Hon gjorde ett inträdesprov, kom in och påbörjade därefter sjuksköterskeutbildningen.
– Jag uppskattade särskilt kombinationen av teori och praktik under utbildningens gång, och lärarna var väldigt inspirerande, säger Tsion.
Till en början tänkte hon mest på utbildningen, men när det var dags att möta patienter blev hon berörd av vad många tvingas gå igenom. I dag är Tsion examinerad sjuksköterska och arbetar på sjukhusets akutavdelning.
– Jag får ta hand om de svaga i samhället och de verkar uppskatta min hjälp, säger Tsion som drömmer om att vidareutbilda sig ytterligare, men samtidigt fascineras över möjligheten som givits henne.
– Mina föräldrar är fattiga, så de hade inte kunnat stå för mina utbildnings- och levnadskostnader. Jag fick en möjlighet och har kommit så här långt. Jag har inga ord, förutom: tack! säger Tsion med ett stort leende.
Colleget gör stor skillnad för den enskilda studentens framtida yrkesliv och ekonomi, men är också av stor vikt för att få kvalificerad personal till Aira sjukhus – och andra närliggande sjukhus och vårdcentraler.
Åter till den gröna BB-salen. Hawine har sjukhusets röd- och vitrandiga skjorta på sig och håret är uppsatt. Hon kämpar sig upp ur sängen – det är svårt att sätta sig upp när magmusklerna inte är där de brukar och ärret från kejsarsnittet läker. Hawines man håller henne ömt om överarmen när de tillsammans går mot utomhuskorridoren. Den nyblivna pappan går tätt intill sin fru. De ler mot varandra: deras barn har fötts – och lever.
