För ett par år sedan gav Anna Sophia Bonde ut en bok med några porträtt av gammaltestamentliga kvinnogestalter, i våras kom uppföljaren med några nytestamentliga kvinnor i fokus. Liksom den förra boken heter samlingen Mina bibliska storasystrar, nu med undertiteln »glimtar från Nya testamentet«.

Anna Sophia Bonde lyfter fram Bibelns storasystrar. Bild: Urban Thoms/ Dagen

I tolv artiklar berättar Bonde om Maria, Hanna, Sapf-eira, Marta, Lydia och andra mer eller mindre kända kvinnor i Nya testamentet. Utgångspunkten är texter som nämner dessa kvinnor, men det handlar inte om textutläggningar. Det rör sig snarare om just glimtar som utgångspunkt fört reflektioner och associationer. Inte sällan finns överraskningsmoment med, och jag upptäcker att jag efter en stund börjar fundera på vilka tankebanor Bonde ska ledas in på utifrån den person det enligt kapitelrubriken ska handla om.

Bonde är en god skribent. Hennes stil är lättsam utan att vara ytlig. Hon blandar friskt nutid och dåtid. Hänvisningarna till litteratur och film är träffsäkra och många, någon gång möjligen till och med lite för många. I flera fall lyckas författarinnan binda ihop de bibliska gestalterna med företeelser i vår tid och göra det hela till god undervisning om viktiga saker. Det gör att det i boken ges nödvändiga och värdefulla tankar om skam och skuld, trosförmedling, äktenskap, nåd och mycket mer.

Alltså: Bonde har gett oss ännu en samling högst läs- och tänkvärda glimtar från Bibelns kvinnovärld.

Abrahamsson har skrivit en bok som han själv önskade fanns när han som ung tampades med tvivel.

– Boken kan vara till hjälp för unga vuxna som känner sig besvikna på Gud eller kyrkan, eller för dem som bär en längtan om att något av det goda de upplevde en gång faktiskt ska vara sant, säger Christoffer, som arbetar som samarbetskyrkopräst i Lötenkyrkan i Uppsala.

Den debuterande författaren, som bland annat skriver teologiska reflektioner i Budbäraren, har en förmåga att bryta ned och bena ut bibelpassager på ett sätt som gör Guds Ord praktiskt. Denna skicklighet blir särskilt tydlig i Med Gud i verkligheten.

Abrahamsson berättar att boken »skrev sig själv« på ett naturligt sätt där han fick sätta ord på det han har burit på i sitt hjärta över en lång period, och den hämtar stoff ur den egna erfarenheten av livets olika skiftningar. Resultatet är ett slags handbok för den här generationens »Tomas tvivlare«.

– Många tonåringar och unga vuxna som lämnat tron berättar om hur Gud upplevs frånvarande och att det kristna livet omgärdas av fler frågor än svar. Det har väckt en längtan i mig att hjälpa dem att hitta ett förhållningssätt att tro, både i dagar av glädje och i dagar av sorg, säger Christoffer och fortsätter:

– Jag försöker ösa ur den hjälp som har varit viktig för mig. Nämligen den enskilda själavården, retreaten och den gudstjänstfirande gemenskapen. Alla sammanhang som har hjälpt mig att komma i kontakt med min egen mänsklighet och att öppna upp mitt hjärta för all Guds kärlek.

Vandringen med Jesus beskrivs i boken som en resa där tvivel också är en möjlig växtplats. I trons öken konfronteras vi med Gud och oss själva, där kan en ny relation till Gud vinnas där hela livet är en gudstjänst och skiljemuren mellan det gudomliga och det mänskliga rivs. Abrahamsson skriver: »Jag bryts ur min inkrökthet, blicken lyfts och hjärtat vidgas så att det omfamnar allt skapat.«

Peter Halldorf, Magnus Malm och Thomas Merton citeras friskt igenom hela boken och avslöjar Christoffers inspirationskällor. Lika framträdande är bibelcitaten som stärker författarens budskap i sin uppmuntran och förmaning till läsaren: »Skifta perspektiv.«

– Vi behöver inse att Gud inte går att greppa fullt ut. Vi kommer att stå kvar med frågor som inte besvaras och då behöver vi leva i ödmjukhet. Ödmjukhet är inte att vi ska vara tysta, utan att vi ska stå kvar och lita på Gud trots alla obesvarade frågor. En del som har varit i kyrkan länge känner att det kristna livet är fyllt av ytlighet och klyschor och att det hindrar en från att ha en mogen relation med Gud. Men det kristna livet är inte en flykt från verkligheten utan snarare ett sätt att beskriva och leva i den.

Salt har sedan en längre tid tillbaka haft en längtan efter att skapa något konkret för familjer, vilket förutom nya kortleken Hemmatid också har lett till boken Hemma-kyrka och podcasten Hemmasnack. 

– Det är en målgrupp som lätt kan hamna »mellan stolarna« i och med att Salts primära målgrupp är barn- och unga och EFS målgrupp är vuxna, säger Maria Ottestig från Salt som är av initiativtagarna till satsningen.

Maria och Ludvig: Det är ett roligt »Lära-känna-spel« och det fungerar fint för barn i blandade åldrar.

Maria berättar att EFS ville skapa ett verktyg som hjälper församlingar med både det inomkyrkliga arbetet men även det utåtriktade diakon-ala och sociala arbetet. Person-alen i Lötenkyrkan i Uppsala gav råd kring hur en sådan satsning skulle kunna se ut. Arbetsgruppen inspir-erades även av forskning som belyste vikten av att hålla tron levande i hemmet och betydelsen av generations-överskridande relationer. 

Bibeln idag och Olof Brandts rapport »Här för att stanna« lanserades i samma veva och ger bland annat verktyg för församlingar att ta prioriteringen av barn och unga på allvar. I analysen av det insamlade underlaget hade Bibeln idag sett behov av att skapa material för att uppmuntra till samtal i hemmen.

– Olof hade påbörjat arbetet med att ta fram en kortlek och vi på Salt frågade om vi fick haka på i och med att vi bar på samma längtan och vision, säger Ottestig och fortsätter:

– Det finns småbarnsfamiljer som går på knäna, och det finns äldre människor som känner sig ensamma. Vi har så mycket att ge åt bägge hållen om vi kommer samman och vi tror att det finns en glädje att hämta i de mötena. Samtalstillfällena kommer inte alltid naturligt, de måste skapas. Idag tar skärmar många viktiga minuter av vår vardag. För att det ska bli naturligt att prata om tro i hemmen, som ju är ett av våra mål, vill vi ge ett verktyg som skapar nyfikenhet och intresse till att samtala, inte enbart om tron utan om livet i stort. 

Stig och Karin: Kortleken är väldigt lätt att använda och känns som ett enkelt hjälpmedel till att komma igång med samtal. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig använda den vid kyrkkaffet. Bilder: My Nygren

Kortleken har 110 frågor av olika karaktär och riktar sig till både yngre och äldre. Frågor som dyker upp är bland annat: »Varför ska man vara snäll mot människor man inte tycker om?«, »Vilket är ditt största mål i livet just nu?« och »Vad tror du Jesus skulle göra om han såg en person mobba någon?«

Utöver detta har Salt även skapat ytterligare en kortlek som är specialinriktad till par- och äktenskapsrelationer.

– Det är viktigt att familjen har en bra grund, om det ges näring åt den kommer fler att må bättre. Det känns roligt och väldigt naturligt att vi på Salt och EFS får arbeta mot denna målgrupp tillsammans.