Nyligen disputerade ELM-BVs förre missionsledare Erik J Andersson i kyrkohistoria vid Åbo Akademi. Hans avhandling behandlar Bibeltrogna Vänners ledare Axel B Svensson (1879–1967) och särskilt dennes arbete som missionsledare och redaktör. Avhandlingen har fått titeln Axel B Svensson – missionsledare och redaktör med internationellt engagemang och är utgiven på BV-Förlag.

Avhandlingen är en så kallad sammanläggningsavhandling och består av fyra ganska korta separata artiklar (delstudier) med en längre gemensam inledning. Formatet gör att det blir en hel del upprepningar och att analysen nog fått ge vika för mer refererande textpartier.

I den inledande delen ges sedvanlig bakgrund till avhandlingsarbetet och läget vad gäller källmaterial samt en överblick över den tidsperiod Svensson var aktiv. Här ingår även en sammanvägning och genomgång av vad de fyra delstudierna bidrar med till bilden av Axel B Svensson som missions­ledare.

De fyra delstudierna behandlar i tur och ordning frågan om starten av BVs utlandsmission i relation till EFS mission, vissa brännande frågor i BVs missions arbete i Etiopien på 1920-talet och Svenssons roll i sammanhanget, tidningen Nya Väktaren under andra världskriget samt Svenssons agerande i samband med den italienska ockupationen av Etiopien och dess följder för BVs mission i landet. Denna sista artikel är publicerad på engelska. Varje delstudie är intressant och ger sin del av pusslet Axel B Svensson, ett pussel som ändå förefaller inte vara riktigt helt färdiglagt heller med denna avhandling.

Vid läsningen av boken dyker i mina tankar ett par frågor upp gång på gång. Den ena rör Svenssons sätt att leda. Det antyds i några sammanhang – det gäller till exempel arbetet i Etiopien i slutet av 1920-talet – att det fanns konflikter runt honom som ledare. Det är inget konstigt i sig, men frågan är vad som var orsaken till dessa konflikter. Här tror jag att det vore nyttigt att gräva lite djupare för att förtydliga bilden av Svensson just som ledare. Konflikter och sättet att hantera dem kan vara väldigt avslöjande.

Den andra frågan rör förhållandet mellan EFS och BV. Om detta finns mycket både skrivet och sagt, och troligen är bilden av vad som hände när BV bildades någorlunda klar – även om vi förvisso betonar olika när vi försöker beskriva det hela. Återigen ligger inget konstigt i det; det hör till historieskrivningens villkor. Men också här finns en punkt som jag tror hade mått bra av att granskas närmare. Det gäller Svenssons roll i samband med bildandet av Mekane Yesuskyrkan i Etiopien och den av BV stödda lutherska kyrkans val att inte vara med. Andersson antyder något alldeles i slutet av den sista delstudien. Men vad är det han säger?

Erik J Andersson har gett oss en intressant bok, en kyrko-och missionshistorisk skiss som hjälper oss att förstå hur Axel B Svensson – BVs starke man under mer än ett halvt sekel – fungerade som missionsledare och i viss mån redaktör. Och som i all god forskning både besvaras och väcks frågor. Precis som det ska vara.

Ni som var med på 1970-talet och 80-talet minns säkerligen EFS skivbolag Cantio Records, som gav ut flera av Sveriges mest kända artister inom kristen musik under den tiden. Totalt gavs ungefär 180 titlar ut, bland dem fanns exempelvis Freda’ (med Uno Svenningsson), Charlotte Höglund, Bengt Johansson och Tomas Boström. 1989 förvärvades dock Cantio av skivbolaget Viva som sedan fick namnet David Media. Nu står det glädjande nog klart att Cantio återuppstår.

– Det har varit ett samtal som legat och bubblat i flera år egentligen. Då och då har en längtan efter att få ge ut musik igen dykt upp och nu blir det verklighet. Det finns en viss bävan inför detta men framförallt känns det jättespännande, konstaterar musikkonsulenten Elin Redin som funnits med i den arbetsgrupp som gjort detta möjligt. 

– Musiken bär en stor del av mångas tro i vardagen, så vi har funderat på vilka sätt vi skulle kunna bidra på som rörelse. Vi vill lyfta god teologi genom musiken och det var det som kickade igång det här arbetet, säger Elin. 

Det första skivsläppet från det »nya Cantio« kommer i samband med EFS och Salts årskonferens i Helsingborg. Det är en skiva av Petter och Helena Alin, verksamma i Betlehemskyrkan i Stockholm, där klassiska psalmer får ett nytt och modernt uttryck. Det är en stor produktion som bland annat innefattar en orkester från Lutherska Missionskyrkan i Göteborg ledd av Sven Fridolfsson. Skivan är producerad av Petter Alin (JEREMIA) och Emil Sydhage (Josefina Gniste, A Treehouse Wait). 

– Projektet med Petter och Helena sätter fingret på mycket av det jag hoppas på med Cantio. Att det ska få vara inspirerande musik med texter som bär på riktigt. I projektet finns även en nyskriven psalm av Petter och Helena, säger Elin. 

Förra gången EFS satsade på musikutgivning slutade det alltså med försäljning då det hela inte gick runt längre ekonomiskt. 

– Det hela gick åt en ganska kommersiell prägel som var svår att bära upp, så vi har fått ägna en del tid åt att prata om ambitionsnivå och se till att vi hittar en nivå som går att upprätthålla, säger Redin.

En som var med då, och som fortfarande arbetar med utgivning av kristen musik på David Media, är Lasse Petersson. 1983 började han som producent på Cantio. 

– Det beslutet förändrade faktiskt mitt liv. Jag bytte från ett jobb som produktchef på ett medicintekniskt företag till att syssla med kristen musik på heltid och det gör jag fortfarande. Det har inte alltid varit lätt att ge ut kristen musik på svenska, hålla en hög musikalisk nivå och samtidigt ha en så förhållandevis liten marknad att förhålla sig till, men jag har blivit kvar för att musiken betytt så otroligt mycket för min egen väg till tro, säger han. 

På ett personligt plan minns han tiden på Cantio som fantastiska år. 

– Vi jobbade inledningsvis med att hedra den värdegrund som EFS står för och samtidigt modernisera uttrycket. Det här var en väldigt spännande tid när musiken inom kyrkan stod i en brytningstid. Den ena vågen var alla kristna rock- och pop-band som åkte runt i kyrkorna och hade konserter. Från början var det ett spännande och kul sätt att presentera tron på, men det blev till slut tunnare och tunnare med innehållet och ganska urvattnat. Nästan som ett svar på detta bröt vågen av lovsången fram som något helt annat, säger Lasse. 

Inledningsvis förstod Lasse inte alls grejen med lovsång, som han nu ägnat mycket fokus åt de sista 25 åren.

– Jag hade varit totalt emot lovsång som företeelse, jag tyckte det lät illa och undrade vem som egentligen brydde sig. Men Gud gjorde något slags kirurgiskt ingrepp i mitt hjärta, och efter det insåg jag att det viktiga är inte alltid att det låter musikaliskt bra, utan att det har med min Gudsrelation att göra, säger han och fortsätter: 

– Att människor möts i gudstjänst och hundratals sjunger ut lovsång som talar sant om Gud – det var en revolution för mig. Vi är skapade för att leva för Guds äras skull och min passion blev att hitta sånger som vi kan sjunga gemensamt som formar vår tro. 

Lasse är positiv till att EFS återlanserar Cantio och tycker att fler samfund borde haka på, då han ser utgivning av kristen musik som ett verktyg för mission.  

– Det kan låta hårt men i min värld så har många samfund svikit sitt uppdrag att förvalta musik under väldigt många år, och helt överlåtit det till en ung generation och till privata krafter. Med det sagt är det hedervärt av EFS att starta upp igen och jag hoppas på en ökad förståelse bland medlemmar och församlingar över att musikutgivning ska få kosta lite grann, det är lika viktigt som annat missionsarbete – det är bara olika fält vi måste vara aktiva på, säger han.