Kultur

Bibeltrogna Vänners starke man avhandlad

Erik J Anderssons avhandling hjälper oss förstå hur Axel B Svensson fungerade under sin tid som missionsledare för Bibeltrogna Vänner.

Nyligen disputerade ELM-BVs förre missionsledare Erik J Andersson i kyrkohistoria vid Åbo Akademi. Hans avhandling behandlar Bibeltrogna Vänners ledare Axel B Svensson (1879–1967) och särskilt dennes arbete som missionsledare och redaktör. Avhandlingen har fått titeln Axel B Svensson – missionsledare och redaktör med internationellt engagemang och är utgiven på BV-Förlag.

Axel B Svensson i predikstolen i Betlehemkyrkan i Stockholm.Axel B Svensson i predikstolen i Betlehemkyrkan i Stockholm.

Avhandlingen är en så kallad sammanläggningsavhandling och består av fyra ganska korta separata artiklar (delstudier) med en längre gemensam inledning. Formatet gör att det blir en hel del upprepningar och att analysen nog fått ge vika för mer refererande textpartier.

I den inledande delen ges sedvanlig bakgrund till avhandlingsarbetet och läget vad gäller källmaterial samt en överblick över den tidsperiod Svensson var aktiv. Här ingår även en sammanvägning och genomgång av vad de fyra delstudierna bidrar med till bilden av Axel B Svensson som missions­ledare.

De fyra delstudierna behandlar i tur och ordning frågan om starten av BVs utlandsmission i relation till EFS mission, vissa brännande frågor i BVs missions arbete i Etiopien på 1920-talet och Svenssons roll i sammanhanget, tidningen Nya Väktaren under andra världskriget samt Svenssons agerande i samband med den italienska ockupationen av Etiopien och dess följder för BVs mission i landet. Denna sista artikel är publicerad på engelska. Varje delstudie är intressant och ger sin del av pusslet Axel B Svensson, ett pussel som ändå förefaller inte vara riktigt helt färdiglagt heller med denna avhandling.

Vid läsningen av boken dyker i mina tankar ett par frågor upp gång på gång. Den ena rör Svenssons sätt att leda. Det antyds i några sammanhang – det gäller till exempel arbetet i Etiopien i slutet av 1920-talet – att det fanns konflikter runt honom som ledare. Det är inget konstigt i sig, men frågan är vad som var orsaken till dessa konflikter. Här tror jag att det vore nyttigt att gräva lite djupare för att förtydliga bilden av Svensson just som ledare. Konflikter och sättet att hantera dem kan vara väldigt avslöjande.

Den andra frågan rör förhållandet mellan EFS och BV. Om detta finns mycket både skrivet och sagt, och troligen är bilden av vad som hände när BV bildades någorlunda klar – även om vi förvisso betonar olika när vi försöker beskriva det hela. Återigen ligger inget konstigt i det; det hör till historieskrivningens villkor. Men också här finns en punkt som jag tror hade mått bra av att granskas närmare. Det gäller Svenssons roll i samband med bildandet av Mekane Yesuskyrkan i Etiopien och den av BV stödda lutherska kyrkans val att inte vara med. Andersson antyder något alldeles i slutet av den sista delstudien. Men vad är det han säger?

Erik J Andersson har gett oss en intressant bok, en kyrko-och missionshistorisk skiss som hjälper oss att förstå hur Axel B Svensson – BVs starke man under mer än ett halvt sekel – fungerade som missionsledare och i viss mån redaktör. Och som i all god forskning både besvaras och väcks frågor. Precis som det ska vara.