Fråga: Vi klurar på det här med himlen och ett evigt liv. Det är lite svårt att greppa och förstå. Vad kan vi egentligen säga och veta om det?
Undrar en 14-åring och hennes mamma

SVAR: »Vi tror ock på … de dödas uppståndelse och ett evigt liv« Så bekänner vi att vi tror varje söndag i högmässan, tillsammans med hela kristenheten – kristna som lever nu och kristna som levt före oss. Självklara och invanda ord. Men vad tror vi på, egentligen? Det vi kan veta om döden och det eviga livet har Jesus och apostlarna lärt oss. I den kristna förkunnelsen är det viktigt att inte lova mer än vad Bibeln lovar, men inte heller att lova mindre än vad Bibeln lovar.

Tre himmelska fakta:

Det kristna hoppet är inte främst att vi ska ses igen – det är att vi ska se Jesus!

Vårt evighetshopp är det hisnande budskapet att vi för Jesu skull och i tron på honom ska få se honom ansikte mot ansikte (1 Kor 13:12). Men vi då, ska vi ses igen? 

Kanske en enkel liknelse kan hjälpa oss. Om till exempel en berömd artist ska komma till vår stad så köper vi biljetter, gläder oss i förväg och samtalar om hur kul det ska bli. När konserten väl börjar är vi där tillsammans, men vårt fokus är inte på varandra, vår uppmärksamhet är till hundra procent på den vi längtat efter att beundra och lyssna till.

I den himmelska världen finns en stor skara som ingen kan räkna – alla med hundra procent fokus på Jesus (Upp 7:9).

Paulus säger att vi ännu ser otydligt, såsom i en dimmig spegel (1 Kor 13:12).

Men vi undrar ju: Hur kommer det eviga livet att bli? Johannes, som ser klart, läs oss tre saker: 1) Vi är nu Guds barn. 2) Vad vi ska bli är ännu inte uppenbarat.
3) Vi vet att vi ska få se honom sådan han är (1 Joh 3:2). 

Vi får väl finna oss i att inte veta allt om livet efter detta – det verkar som att vi har något kvar att vänta på. Paulus har en bra överskrift: »Vad ögat inte har sett och vad örat inte har hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom« (1 Kor 2:9). Det låter lovande!

Jesus äter stekt fisk.

»Har ni något ätbart här?« Så frågar Jesus sina lärjungar när han efter sin uppståndelse åt stekt fisk (Luk 24:42–43). Han visar att det nya livet efter uppståndelsen är ett riktigt liv. Jesu uppståndelsekropp var både vanlig och ovanlig: han åt fisk, han kunde tala, han hade händer, han kunde göra upp en eld, han grillade fisk på elden (Joh 21:9). Samtidigt kunde han gå genom stängda dörrar, och lärjungarna kände ibland inte igen honom.

Bibeln säger att Jesus är den förste att uppstå och att vi – hans lärjungar – ska uppstå som han. Han först, vi i hans efterföljd (1 Tess 4:14). När Jesus åt stekt fisk visar han oss att det eviga livet, som väntar oss, är ett riktigt liv där man kan både äta och dricka och vara på bröllopsfest!

• Della
• Twittra