Sista helgen i januari hade vi Vinterkonferens i Stockholm, som traditionen bjuder. Mycket var sig likt, även om vi hade gjort en del ändringar från tidigare år, inte minst gällande lokaler. I år inleddes konferensen med en lovsångsgudstjänst i S:ta Clara på fredagen och avslutades med mässa i Hammarbykyrkan på söndagen. På lördagen samlades vi i Betlehemskyrkan för undervisning på temat »Ditt Ord, min glädje«.
I ett av seminarierna talade vi om att hitta bibelglädje när den inte riktigt finns där. Många delade öppet och ärligt om att det ibland – ja till och med ganska ofta – känns svårt att läsa Bibeln. Vi vet att det är bra för oss, vi vet att det är viktigt för vår tro, men ändå blir det inte av. Varför? Och hur kan man komma ur det?
När jag tittar på sammanställningen av svar på frågan »Vad är det som gör bibelläsningen svår?« finns några återkommande saker. För många handlar det om tid och rutiner, en del känner att de saknar motivation, och flera tycker att Bibeln känns svår att förstå.
Jag vill börja med motivationen. För min egen del har motivationen alltid kommit ur själva bibelläsningen. När jag kommer av mig i min egen läsning (för det kan hända vem som helst) så är det sällan motivationen kommer först. Oftast behöver jag helt enkelt börja läsa, och göra det ett tag. Sedan är det som att jag blir påmind om hur mycket Gud ger mig genom sitt Ord, och då blir motivationen ganska självklar.
När det gäller tid och rutiner tror jag dels att vi behöver ha nåd med oss själva. Ingen av oss läser så mycket som vi borde. Men det betyder inte att vi ska ge upp. I stället för att fokusera på det som inte blir av kan vi försöka fokusera på det som faktiskt blir av. Gör det du kan, inte det du inte kan. Läs så mycket du hinner. Sätter det lite fart på motivationen går det också enklare att skapa rutiner. Samma sak gäller där: gör det du kan. Om det är svårt att läsa Bibeln regelbundet, börja inte med att försöka läsa en timme om dagen utan en liten stund. Det går alltid att utöka tiden så småningom.
Men det där med att förstå, då? Om man inte kan så mycket om kulturer och seder i den antika världen? Om det dyker upp konstiga ord? Vad ska man göra då?
Det finns förstås massor av bra litteratur att använda sig av, men mitt bästa tips är nog att fråga någon du känner. Låt inte din bibelläsning bli isolerad och bara din egen, utan samtala om det du läser med andra. Kanske kan personen lite mer om bakgrunden – och även om han eller hon inte har alla svar kan ni ha ett värdefullt samtal som Gud kan använda.
En viktig nyckel i allt detta är förstås bönen. Att läsa Bibeln är ju att vara med Gud, att lyssna till honom. Så låt din bibelläsning, hur klen den än må kännas, omslutas av bön. Då kommer Gud att verka genom sitt Ord. Glöm inte heller att släppa ner axlarna lite och slappna av – Gud verkar också när vi inte riktigt förstår eller märker det!
