Uppkopplad och hållbar

Hjälper din mobiltelefon dig att leva det liv du vill leva? Det är inte omöjligt. Den kan ge dig kommunikationsverktyg att upprätthålla relationer långt borta, föra nära och ge liv, eller att underlätta de dagliga relationerna. Nya kontakter med människor du inte skulle träffat annars möjliggörs genom telefonens tjänster och funktioner. Den inspirerar dig till att vara kreativ, lära dig nya saker eller se andra världar, och hjälper dig praktiskt att närma dig dessa. Mobilens appar gör livsadministrationen enklare och sparar tid. Andra appar hjälper dig att be. Den nya tekniken är på många sätt en välsignelse för enskilda personer och för samhället i stort.

Här vill jag dock, med risk att låta överdrivet utvecklingsfientlig, belysa negativa eller åtminstone problematiska sidor med denna teknik som så massivt intagit vår tillvaro de senaste åren. Utifrån den kristna tron och bekännelsen på Gud som inkarnerad tänker jag att vi inte kan skilja form från innehåll, och därför behöver inse att även formen har ett budskap. Smarta telefoner är inte ett neutralt kärl. Forskningen på dessa maskiners kognitiva påverkan på sina användare är långt ifrån ikapp utvecklingen. De forskningsresultat vi ser är ofta från studier påbörjade fem år tillbaka. 2 600 gånger dagligen rör vi i genomsnitt vid mobilen och vi plockar upp våra telefoner var tionde minut. Tre timmar av vår vakna tid använder vi varje dag den lilla multi-funktionella skärmen – fyra om du är tonåring. Telefonen fullkomligt suger åt sig vår uppmärksamhet. Forskarna ser hur den mjuka hjärnan omformas av våra beteenden. Beteendemodifikationer i sig är inte nödvändigtvis en dålig sak – vi modifierar hela tiden vårt eller andras beteenden för att kunna ha välfungerande relationer med varandra. När boken blev allmänt tillgänglig under 1500-talet utvecklade människan ett linjärt tänkande. När man lär sig spela ett instrument, till exempel fiol, förändras hjärnan. Men vad gör det med en människa som vill se Gud?

Det tycks som att mobiltelefonerna drar oss människor mot ytan och splittrar vårt fokus. Vi kan uppleva att det blir som teologen Augustinus sa: »Du var i mig… men jag var utanför«. Värden som närvaro, gemenskap och enkelhet hotas. Kanske gör telefonen det svårare för oss att tillägna oss den djupa koncentration och stillhet som bönen vill ge. Om du känner att din telefon leder din blick mot något annat än det Guds ögon är fästa vid vill jag ge några råd: ta kontroll över hur du vill börja din dag. Ställ dig frågan »hur vill jag börja min dag?«. Agera efter svaret. Gör det enklare för dig – skaffa en väckarklocka. Skaffa ett armbandsur när du ändå håller på. Utforska hur du kan använda kroppen i din bön, det blir en hjälp när tanken har svårt att stilla sig. Stäng av din mobil ibland, förslagsvis på söndagar – åtminstone uppkopplingen till nätet. Använd inte telefonen för bön eller bibelläsning, ta tillvaro på det som känns och luktar, såsom böcker. Utnyttja din hjärnkapacitet att minnas och idissla bibelord så att de blir levande i dig. Gör det lätt; uppmärksamhet är en enkel och ren form av bön.