Recension: En vidgad värld

Christian Braw är en flitig författare med många både skönlitterära och akademiska arbeten på sin meritlista.

Hans senaste bok är en uppsatssamling som fått titeln En vidgad värld. I 15 uppsatser – eller essayer – delar Braw med sig av sitt litteraturvetenskapliga och kyrkohistoriska kunnande.

Uppsatserna spänner över mycket, men i flera av dem är det personhistoriska intresset påtagligt. Här möter en rad personligheter av skilda slag. Det börjar med Sven Stolpe och slutar med Gunnar Rosendal. Däremellan finns artiklar om Kaj Munk, Esaias Tegnér, Augustinus, Bengt Hägglund, Nathan Söderblom och många andra. För oss med några år på nacken finns mycket att känna igen från tidigare läsning och teologisk debatt.

En annan grupp bland uppsatserna behandlar mer renodlat kyrkliga och bekännelsemässiga frågor. Det kan gälla inkarnationen, synen på jungfru Maria, vad kyrkan är, tro på 1600-talet och psalmers bakgrund i Psaltaren. Särskild uppmärksamhet ägnas – kanske inte helt oväntat – den svenska högkyrkligheten och dess framväxt. Och här är naturligtvis artikeln om Fader Gunnar (Rosendal) av särskilt intresse, men även en uppsats som ger en bredare bild av bakgrunden till dagens högkyrklighet och dess inspiration från Anglikanska kyrkan.

Två uppsatser sätter fokus på Bengt Hägglund och hans insats inom svensk akademisk forskning. Hägglund var professor i kristendomens idéhistoria i Lund och för det stora flertalet av teologie studerande – inte bara i Sverige – nog mest känd för sin bok Teologins historia. I den mest personliga uppsatsen i En vidgad värld berättar Braw om hur han som ung student kom till Lund för att läsa teologi och där mötte Hägglund och vilken omvälvande erfarenhet det var. Inte konstigt då att artikeln blir en personlig hyllning till en betydelsefull lärare, en lärare som var olik de andra.

En uppsats i samlingen skiljer sig innehållsligt från övriga, även om den också har kyrkohistorisk anknytning. Den behandlar förintelsen förspel och det dödande av sjuka och handikappade som föregick massutrotningen av judar i det av Hitler styrda Tyskland. Braw visar hur den nazistiska ideologin var fullständigt döv för kristen argumentation och vilka katastrofala följder det fick.

Christian Braw har med sin bok gett oss en personligt färgad samling lärorika uppsatser som väcker tankar och inbjuder till reflektion. Precis så som en sådan bok ska göra. Det finns en del störande upprepningar, men om man följer författarens råd att läsa selektivt går det att leva med.