Igår rullade min gamla Saab 9–5:a ytterligare drygt 60 mil på vintriga vägar genom Småland och Östergötland. Färden startade långt före gryningen i ymnigt snöfall, och gick den här gången upp till Söderköping. Under de första milen från Växjö fram till Värnamo låg jag bakom en långtradare som långsamt och metodiskt tuggade i sig kilometer efter kilometer, tills vi nådde E4:an. Efter en snabb kopp kaffe på en morgonöppen bensinmack fortsatte färden norröver. 

Det kändes lite vemodigt där jag satt bakom ratten. Anledningen till just den här resan var nämligen att EFS-föreningen i Söderköping just sålt sin fina kyrka och nu skulle vi ha en tack- och avslutningsmässa i Arken. Tanken sökte sig cirka sju år tillbaka i tiden, till mitt allra första besök i Söderköpings EFS. Den gången var jag inbjuden av sångaren, evangelisten och entreprenören Ragnar Karlsson, som tillsammans med prästen Duressa Teka drev mycket av föreningens verksamhet. Jag tänkte på den där varma och innerliga stämningen som uppstod i gudstjänstlokalen redan när Ragnar slog an första ackordet på sin gitarr och när Duressa, med sin Oromo-brytning inledde i bön. Men allt detta låg redan i backspegeln. Ragnar fick hembud för flera år sedan och Duressa flyttade under fjolåret till andra sidan Atlanten. 

Under de senaste åren har Arken hyrts ut till Söderköpings kommun, som drivit förskola i lokalerna. För hyresinkomsterna har föreningen kunnat ha en präst anställd på halvtid. Gudstjänster och samlingar har hållits i Svenska kyrkans lokaler. Under 2024 sade kommunen plötsligt upp hyresavtalet, och därmed försvann föreningens inkomstkälla. Föreningen såg sig därför tvungen att säga upp sin präst och sälja kyrkan. 

När jag nu dagen efter sitter med datorn i knät och ser tillbaka på resan till Söderköping har känslan av vemod ersatts av en känsla av stor tacksamhet. Först en tacksamhet för allt vad EFS i Söderköping och själva Arken har fått betyda genom åren. Här har människor blivit bärgade för evigheten genom livsförvandlande möten med Herren. Här har det hållits dop, fester, bröllop och massor av barn- och ungdoms-verksamhet. Någon har här mött sitt livs kärlek. En annan har på just den här platsen fått nytt hopp precis i den stund det såg allra mörkast ut i livet. 

Men den största tacksamheten känner jag ändå inför framtiden och det faktum att kyrkobyggnaden får fortsätta att vara ett Guds hus. Österns Assyriska kyrka har redan flyttat in i lokalerna. Korset uppe på taket sitter kvar och Arken kommer att fortsätta vara en plats för lovsång, tillbedjan och förkunnelse av evangeliet. Även EFS-föreningen i Söderköping fortsätter sitt missionsarbete. Redan om någon vecka bjuder man på fredagskvällen in till »Vardagsrum« i Drothems kyrka och församlingshem. Och vem vet – snart rullar kanske Saaben in på Arkens parkering igen för en ekumenisk gudstjänst mellan EFS och Österns Assyriska Kyrka? 

• Della
• Twittra