Krönika

Konsten att bråka

Jag önskar att vi känner större ansvar för varandra och vågar dela livet, skriver Iza Jönsson.

I somras satt jag över zoom och fikade med en vän, i samtalet så utbrast hon: »Iza, du och Simon brukar ju gå på restaurang för att bråka, vi testade det i helgen, det var riktigt effektivt.«

Ja, det är faktiskt sant. Vi klär upp oss, går på restaurang och syftet är att bråka klart. När vi hade varit gifta i ungefär tre år var vi inne i en tyngre period. Ofta hamnade vi i samma typ av destruktiva mönster när vi bråkade. Bråken eskalerade alltid och väldigt snabbt bråkade vi om något helt annat än det som utlöste dispyten. 

Vid ett tillfälle sökte vi förbön och råd hos några vänner för detta. De var raka med att vi måste lära oss bråka på andra sätt, våga lyssna på varann och vilja förstå den andres sätt att kommunicera under samtal eller bråk. Vi fick då tipset att lyxa till det då vi skulle reda ut något. Det kunde vara ett bad, ett restaurangbesök eller en middag med levande ljus en onsdag. Till en börja lät det löjligt, som att manipulera oss själva. Och visst handlar det om att lura sina sinnen för att få hjälp till självbehärskning. Tillåta en trevlig omgivning att sätta tonen för samtalet, inte min egen aggression. Att gå ut och äta för att reda ut saker har visat sig vara väl fungerande. Vem vill skrika på en restaurang? Ingen vill väl förstöra en romantisk stund och en god bit mat. 

Att erkänna Jesus som Herre bör inkludera alla områden i mitt liv. Så också mitt sätt att kommunicera, ta mig an konflikter och hantera mina känslor under konfliktens gång. 

Jag önskar så att alla livets områden ska få ära Herren, att mitt sätt, min karaktär ska få växa till i kristuslikhet.

Det är absolut Simon och jag som är ansvariga för vårt hem och våra bråk, men tänk att vi fick ha vänner som gav råd och förbön och ville hjälpa oss ut ur dåliga mönster. På dessa områden (och många andra!) behöver jag den större familjen, församlingen. Jag önskar att vi känner större ansvar för varandra, släpper människofruktan och vågar dela livet, sådant det verkligen är! Kanske är det tid att du berättar, trots skammen, vad du brottas med. 

Jag och Simon har inte slutat bråka, men vi har fått nycklar att hantera ilska och envishet. Ibland kan en fight avstyras med endast en fråga om det är dags att tända kandelabern.