Reformationsminnesåret är i full gång. Drygt ett halvår har passerat sedan påven besökte Lunds domkyrka för den högtidliga starten. På många sätt har detta år uppmärksammats, men för Lunds stifts biskop, Johan Tyrberg, finns en längtan efter mer. Han ser fram emot att rikta ljuset mot översättandet av Bibeln till folkspråk och den kristendomsundervisning som infördes utifrån Luthers lilla katekes.
– Firandet av teserna handlar mycket om att fråga och ifrågasätta, men väldigt få har läst dem och vet vad de betyder. Ser vi istället översättningen av Bibeln till folkets eget språk, så har det fått följder som berör de flesta, säger han.
Luthers lilla och stora katekes kom att ha stor betydelse för reformationen.
– Det var när Luther upptäckte att människorna i kyrkan hade förvånansvärt låg kunskap om kristen tro som han skrev Lilla katekesen och det är viktigt även för oss i dag. Vi behöver fundera om människor har fullödig kunskap om kristen tro eller på vilket sätt vi kan undervisa om försoning, förlåtelse och vad kristen tro innebär.
För Johan handlar hans uppdrag som biskop först och främst om att församlingarna ska fördjupas i tro och förståelse av vem Gud är, samtidigt som de behöver vara närvarande i samhället. Just detta med samtidsanalys och att som kyrka vara en tydlig del i sin omgivning anser han är viktigt. Hans fokus på mission har alltid funnits nära till hands. Det blir särskilt synligt i hans valspråk som är hämtat från Matteusevangeliet om att vara »jordens salt«.
– Det säger allt. En gång mötte jag en person som pratade om hur Jesus vill att vi ska vara jordens salt, men att saltet inte får stanna i saltkaret. Det har fått betyda mycket för mig. Jag har sett skillnaden mellan att vänta på att folk ska komma och visa intresse för det jag håller på med, kontra att själv vill vara utåtriktad och möta människor där jag lever.
Om han skulle beskriva samhället och dess olika enheter är Johans önskan att kyrkan ska vara en bakgrundsfärg. Det handlar om att finnas tydligt närvarande överallt.
– Vi som kristna behöver vara engagerade i samhället. Vi ska inte starta för många egna klubbar och föreningar, utan dyka upp där man minst anar det, i idrottsföreningar och på arbetsplatser. Där ska vi vara och synas, med tydlighet om vilka vi är och vad vi tror.
Det är nu två år sedan Johan tillträdde sin tjänst som biskop. Lunds stift, som består av Blekinge och Skåne, är starkt präglat av sin närhet till kontinenten, både när det gäller vänförsamlingar som matkultur och livsstil. Efter att själv ha bott och arbetat utomlands ser han stora fördelar med den internationella erfarenheten.
– Det jag främst tar med mig från mina år utomlands är att ha sett Sverige från ett utrikesperspektiv och många av de frågor vi diskuterar här behandlas också i andra länder. Jag har också fått en känsla för vad det kan innebära att vara i minoritet, det är väldigt lärorikt.
Åren i Tyskland och USA har vidgat hans horisonter. Han tycker om att lära sig saker och söker ständigt efter nya utmaningar.
– Jag är en social och nyfiken person som tycker om att vara bland människor. Jag gillar förändringar och att vara i rörelse.
Därför är det inte förvånande att mission och nya möjligheter för evangeliet ligger honom varmt om hjärtat. Ekumeniken har varit särskilt viktig för Johan de tider han arbetat lokalt, där utbytet mellan kyrkorna fått vara berikande.
– Jag är evangelisk-luthersk, men det är inte mitt budskap. Min önskan är att vi från olika bakgrunder och kyrkor skulle kunna verka tillsammans och vara tydliga med vad vi menar är evangeliets kärna, samt hitta vägar för det budskapet.
Vad är din bild av EFS?
– EFS är en betydelsefull rörelse som hela tiden behöver utmana kyrkan utifrån perspektivet bibelläsning, mission och lekmannaengagemang. Det är oerhört viktigt. Samtidigt ser jag med oro hur engagemanget i vissa EFS-föreningar minskar, då måste man ju fråga sig varför och hur man ska göra istället. Där får vi samarbeta och se hur vi tillsammans kan vara tydliga med evangeliet.
Idagarna inrättas en ny stiftsadjunkt i Lunds stift med inriktning på mission i Sverige, som ska verka för att utmana och uppmuntra till mer evangelisation. För Johan är kyrkans växelverkan mellan att finnas i samhället och hämta kraft från källan av högsta värde.
– Kyrkan behöver både andas in och andas ut. Om vi bara andas ut får vi inte i oss tillräckligt med syre. På samma sätt är det med kyrkan – vi behöver både gå ut och missionera samtidigt som vi behöver återhämtning i gudstjänst och församlingsliv.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet