Jag vet inte hur du brukar läsa Budbäraren. Börjar du läsa bakifrån? Kanske fångar personen på omslaget ditt intresse? Eller börjar du med korsordet? Oavsett vem du är skulle jag vilja slå ett slag för Salts sidor som du hittar mitt i tidningen. Vi på redaktionen hoppas att de uppslagen ska uppmuntra oss alla att fortsätta att dela tro med barn i vår närhet. Sidorna innehåller en blandning av praktiska tips, idéer och reflektioner, men också svar på frågor som barn (och kanske även vi vuxna!) kan ställa om tron. Förhoppningsvis kan svaren ge dig och mig som vuxna ett ökat självförtroende att möta barnen i deras funderingar. I detta nummer svarar Martin Helgesson på Apologia bland annat på frågan om varför Jesus kom till jorden som bebis och inte som vuxen – visst är det en spännande fråga?
När 2023 går mot sitt slut kan vi se tillbaka på ett år som tyvärr präglats av krig, våld och polarisering mellan människor. Tomas Nygren skriver i teologiartikeln om hur våld och hämnd är ett återkommande tema genom hela mänsklighetens historia, och vad vår kallelse som kristna är. Missa inte den artikeln!
Ett av mina finaste minnen från året som gått var en resa till Somaliland. Jag har länge velat besöka Warsan som är den organisation som EFS samarbetar med i landet. Warsan betyder »ge mig goda nyheter« – och det är verkligen precis det som organisationen får ge till människor genom det holistiska utvecklingsarbete de bedriver. Det var mycket värdefullt att få ta del av arbetet och tillbringa tid med Warsans personal. Johanna och Sven Fridolfsson, som bland annat anordnar Psalmgalan i Göteborg, var också med på resan. Läs gärna artikeln om deras intryck och längtan efter att med musik och sång som verktyg ge människor hopp och glädje.
Och missa för allt i världen inte artikeln med biskop Karin. Hon säger många kloka saker om vårt uppdrag och kallelse som kyrka i den här tiden, bland annat utmanar hon oss att vara en kyrka som når ut till människor. Som biskop Karin säger i artikeln: »Kyrkan kan bli alldeles för instängd i sig själv, så att det nästan blir lite besvärligt om det kommer nya människor.« Biskop Karins ord kan få utmana oss i jultider när ensamhet blir extra tydligt och smärtsamt. Vi kan ta oss tid att småprata med en granne, bjuda in den som är ensam på en kopp kaffe eller bjuda med till en gudstjänst. Som Kerstin Oderhem skriver i sin krönika: en liten, fladdrande låga av vänlighet kan få vara vår julgåva till omvärlden.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet