Fröna påminner om Guds rike

Vilka frön sår vi? Kerstin Oderhem delar med sig av betraktelser från sitt trädgårdsland.

Sommaren 2023 kommer inte gå till historien som odlarnas drömsäsong. Jag är ingen odlare av stora mått, men även i liten skala tampades jag med en kall vår, en mycket varm och regnfattig juni följt av en månads regn. 

I slutet av våren fick jag rådet att lyssna till om Gud vill säga något till mig i trädgårdslandet. Så jag spanade efter vad som hände där nere i jorden. Jag reflekterade över hur arbetet i kyrkan har många likheter med odlandet i trädgården. Nu, när vi står inför en ny höst, delar jag därför med mig av några av sommarens tankegångar.

Tidigt i våras sådde jag frön. Vi skötte om dem och de små plantorna efter bästa förmåga. Alla överlevde inte, men de flesta. Några växte snabbt, andra långsammare, och den planta jag hade mest förhoppningar på frös i en köldknäpp och återhämtade sig inte.

Några av de frön jag sådde skulle bli tomatplantor. När det var dags att skörda höll jag i en tomat som var lika stor som min hand. Vilket mirakel naturen är – att det ur ett brunt litet torrt gryn växer fram en planta som kan mätta en hel familj!

Överallt där vi är som kristna, delar vi med oss av frön, frön som har med Guds rike att göra. Det kan vara det som sägs eller görs i ett möte mellan två personer. Det kan vara i en gudstjänst eller i någon av kyrkans verksamheter. Det kan vara när vi ger gåvor som ger möjligheter för någon annan eller i förbönen som upprättar. Listan med exempel kan göras lång. 

Vi är med och sår – men det är viktigt att se att vi inte kan göra allt. I somras, när regnet vräkte ner, slog det mig att jag kunde skydda vissa växter från att drunkna, men jag kunde inte skapa sol. När det var torrtid och bevattningsförbud kunde jag heller inte skapa regn. Så är det också i Guds rike: Vissa saker kan du göra, sedan måste du överlämna det till Gud. Hans Andes vind behöver blåsa för att öppna hjärtan och göra ordet levande.

I Guds rike gör vi vår del, sedan behöver Gud ge växten. I Guds rike kan den svage bli stark och den som är liten bli stor. Ur det som ser futtigt ut kan Gud låta det allra vackraste växa fram.

Efter sommarens välbehövliga paus har nu det mesta dragit igång igen. Lägg märke till att du är en som sår frön. Var och vad sår du? Misströsta inte om växten ser liten ut. Gör vad du kan och lev överlåten till Gud. Säg till honom: »Jag har gjort vad jag kan, nu måste du låta det bli till liv.« Se dig också omkring och se vad han redan har gjort. Livet pulserar överallt och du är en del av det.