Ledare

Det är lätt att gå vilse

När jag under sommaren haft förmånen och glädjen att tillbringa en hel del tid med barn och – inte minst – barnbarn, har några ord återkommande dykt upp i mitt minne. Orden återfinns i 1942 års kyrkohandbok i den förbön som bads efter själva dophandlingen: »Det [barnet] skall vandra genom en farlig värld: led det på dina vägar.« Också i nu gällande dopordning finns tanken delvis med i en av de föreslagna förbönerna: »Bevara henne/honom med din Ande från att gå vilse i en farlig värld.«

Det finns i formuleringen en befriande realism. Vi vet ju att livet är både skönt och skört; det är inte ofarligt att leva. Vi vet också att de vägval som vi alla, och inte minst barn och unga, ställs inför är många. Och inte alla leder rätt; det är lätt att gå vilse.

Påverkan från en sekulariserad och i hög grad kristendomsfientlig omgivning är massiv. De intryck som våra barn och ungdomar på olika sätt mer eller mindre hela tiden möter, är ingalunda präglade av kristna tankegångar och värderingar. Mycket är destruktivt, en del är ondskefullt; de unga måste vandra genom en farlig värld.

I dag går dessutom alltför många i en skola där de riskerar att utsättas för kränkande tillmälen och behandling om de öppet berättar att de är kristna. Dessa kränkningar kommer dessutom inte bara från andra i deras egen ålder utan även från vuxna i skolan. Detta vet vi av undersökningar som gjorts. Även den värld som borde vara trygg kan visa sig vara farlig.

Med detta och mycket mera som bakgrund blir frågan hur vi vuxna kan hjälpa barn och unga att leva som kristna i en sekulariserad värld. Hur ska vi ge dem mod och styrka att vara kristna när den omgivande världen visar sig vara farlig för deras tro?

Förbön är självklar: »Herre, led dem på dina vägar.« Sedan måste vi ta på oss att vara trovärdiga och frimodiga förebilder. Vi kan hjälpa, och det gäller särskilt de unga, med att uppmuntra goda vanor vad gäller bön, bibelläsning, gudstjänst. Och så kan vi ställa upp och bidra till att våra barn och barnbarn får komma på kristna läger och delta i gemenskaper där tron formas, fördjupas och bearbetas. För det vet vi också: läger med god undervisning och god gemenskap kan vara livsavgörande för den kristna identiteten hos en ung människa.

Här har vi alla ett gemensamt uppdrag. Vi får helt enkelt bli en del av den där bönen: »De ska vandra genom en farlig värld: led dem på dina vägar.«.