När Salt och EFS i Sydöstsverige fyllde Växjö domkyrka med lovsång och missionsvänner i september kom Fredrik Modéus och hälsade välkommen på eget initiativ. Och i november bjöd han representanter för stiftets alla EFS-sammanhang på lunch på Östrabo.
– Jag vill gärna ha en god och nära kontakt med EFS. Under lunchen fick vi möjlighet att koppla samman med varandra. Jag fick veta mer om hur föreningarna har det, vad de tänker om framtiden och hur jag som biskop kan stötta dem. Mötet gav mig en tydligare bild av vad EFS handlar om.
Vad kan EFS-rörelsen bidra med i Svenska kyrkan?
– Tre saker är särskilt viktiga. Det första är den personliga Jesustron, det andra är att EFS:are troget går till sin församling och firar gudstjänst och det tredje är lekmannaengagemanget. Det finns en länk mellan Jesustron och engagemanget – en människa som fått en brinnande tro vill göra skillnad. Sedan lever det här inte överallt i EFS heller, men det finns i rörelsens DNA och därför ser jag en potential hos EFS.
EFS ledning är medveten om den fantastiska placeringen i Svenska kyrkan, men också om behovet av andlig förnyelse i de egna sammanhangen. Behövs det väckelse?
– Ja, om man med väckelse menar att Guds Ande lägger en längtan i männi-skors hjärtan som leder till en förnyad andlighet och ett förnyat församlingsliv. Att människor börjar känna att det är angeläget att fira gudstjänst, be och läsa bibeln. Att människor hittar varandra och att frön börjar växa. Det här kan ske på många olika sätt. Jag har själv varit med och gjutit liv i en vanlig svenskkyrklig församling, som gick från slumrande till vital med många som firade gudstjänst. Samtidigt är jag nyfiken på nyplanteringsarbetet i både EFS och den norska folkkyrkan. En EFS-förening eller grupp i församlingen kan också bli bärare av livet.
Har du något särskilt bra exempel i ditt stift?
– Under hösten har jag besökt Kristdala där man har skapat en samarbetskyrka med EFS i en landsbygdsförsamling. De håller på att utveckla något där som jag tror kan bli viktigt för många! Jag fick se människor som brinner för att bygga församling på ett sätt som jag tror på, genom att fira gudstjänst och se till att människor får reda på vad kristen tro är. De har också vuxit och blivit fler.
EFS talar om sig själv som en missionsrörelse. Hur ser du på mission här hemma?
– För mig kan själva ordet kännas lite försnävande. Vi behöver hitta många sätt att tala om både väckelse och mission. Men vi lever uppenbart i en tid där det saknas både kunskap och erfarenhet av vad kristen tro och församlingsliv är, och där har kyrkan en viktig uppgift som förmedlare!
Vad betyder det i praktiken?
– För mig är mission inte särskilda åtgärder utan ett sätt att vara kyrka i världen. En församling som firar gudstjänst på ett levande och angeläget sätt, som hittar former för undervisning som ligger i tiden – en sådan församling missionerar redan.
Har du någon personlig erfarenhet av EFS?
– Inte som engagerad, men jag växte upp nära en samarbetskyrka i Jönköping där EFS ingick i en ganska brokig helhet. För mig är EFS en helt naturlig del av Svenska kyrkans arv, nutid och framtid.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet