På årskonferensen i mitten av maj arrangerades ett stort firande med glassfest, tillbakablickar och release av flera nya produkter. Men Salt – barn och unga i EFS, har bara börjat sitt tioårsjubileumsfirande. Nu fortsätter kalaset ute i de 130 lokala Saltföreningar som finns runtom i landet.

– Tanken är att vi ska fira hela det här året, säger Johanna Björkman, generalsekreterare för Salt. Under året kommer det att skickas ut kalaspaket till lokalföreningarna där vi ger tips och resurser på hur de kan fira.

För att höra mer om Salts betydelse och hur organisationen verkar träffade vi de fyra Saltmedarbetarna Robert Strand, Sofia Svensson, Anna Näslund och Johannes Bergner, som alla arbetar i olika lokala sammanhang.

Vad var er första kontakt med Salt?

Anna Näslund: När Salt bildades var min förening värd för hela kalaset. Jag hade precis fyllt 18 år och minns det mycket väl. Vi hade haft ungdomsverksamhet innan, men nu blev det något mer konkret som skulle struktureras och byggas upp, vilket kändes både naturligt och spännande. Jag kom in direkt i det hela och blev en del av styrelsen.

Johannes Bergner: Jag minns inte mycket av när Salt bildades eftersom jag bara var bara 14 år. I min värld har det alltid funnits och varit en självklarhet, vilket jag är väldigt tacksam för.

Sofia Svensson: Jag satt i riksarbetsgruppen för EFS Ungdom när Salt bildades och hamnade i styrelsen. Den första tiden blev en skola i hur en organisation bildas och börjar leva. Men jag minns också att det var en hel del funderande. Det skulle ju innebära att vi skulle bli av med pengar om vi inte bildade organisationen. Samtidigt ville vi inte vara beroende av staten. Jag minns att vi tänkte; ska vi gå i tro på att Gud ordnar det här? Det var sporrande och vi blev ständigt utmanade i ledarskapet. För mig betydde det också mycket att få förtroendet att få vara en del av detta.

Robert Strand: Min första kontakt var, som säkert många andras, genom Livskraft. Jag åkte på det ett par år efter min konfirmation. Då förknippade jag nog inte det med Salt, utan förstod vad organisationen var långt senare.

Vad har Salt betytt för er personligen?

Anna Näslund: Otroligt mycket för att mogna, både som kristen och som människa. Jag tänker mycket på lägren – att få testa sina åsikter och möta andra kristna än sin lilla ungdomsgrupp hemma har varit bra. Och att få se att det finns så många fler.

Johannes: Ja, det är verkligen ett möte med ett större sammanhang. Att få se hur en demokrati kan fungera, på alla olika nivåer, har också varit intressant. Salt är egentligen något jag nästan tagit och tar för givet, men det har verkligen skapat en trygg grund.

Vad betyder Salt för barn och ungdomar som växer upp i dag?

Sofia: Jag tror att det handlar mycket om att få förebilder. Andliga förebilder. Så var det för mig. De som satt i riksarbetsgruppen och sedan i Salt styrelse lärde mig väldigt mycket. Det var oerhört givande att få finnas med i ett sådant sammanhang, där jag både ger och får. Salt får betyda mycket för många människor genom det arbete och de människor som verkar i det, även om det inte alltid kommer fram.

Robert: Ja, Salt riktar fokus så bra på barn och unga och visar på deras betydelse. Och, som du är inne på Sofia, Salt bemyndigar, tror på och ger människor förtroende.

Anna: Salt har en jätteviktig funktion, dels i att stötta de lokala sammanhangen, men också genom att komplettera med läger där många får samlas. Salt jobbar dessutom på så många nivåer och i olika grupper, vilket är jätteviktigt. En åldersgrupp som är ganska svår är den efter studenten. Men även där finns det sammanhang, alltifrån outreach till vissa Livskraftsläger som är riktade enbart till dem över 18 år. Salt tänker hela vägen.

Vilka utmaningar finns där ni verkar?

Robert: Jag jobbar i en samarbetskyrka och det är en stor utmaning. Alla är anställda av Svenska kyrkan och det är därför lätt att det ideella engagemanget ”anställs bort”. Vi som är anställda för barn och unga jobbar väldigt mycket medan Saltstyrelsen kanske känner att de står och ser på lite grann. När det redan finns anställda vet de vet inte riktigt vad deras funktion är i sammanhanget. Sedan gäller det att plantera Salt som organisation och inte bara som en lista som man skriver på.

Anna: En utmaning för oss är att jobba med en lokal styrelse, att hitta människor som vill sitta där, få dem att bli engagerade och att visa hur det fungerar…

Johannes: … till att få in människor som verkligen idéspånar.

Anna: Ja, ibland kan det vara lite trögt.

Sofia: Överlag tror jag på mer mångfald på alla plan, både vad gäller funktionshindrade och invandrare. Det börjar med att vi alla måste bjuda in till våra olika sammanhang.

Vad ser ni för positiva effekter av Salt?

Anna: Vi har haft väldigt aktiva styrelser de senaste åren. De har drivit egna frågor och arrangerat olika saker. Det är ju jättekul, när ungdomarna får driva saker. Då blir det som det är tänkt!

Sofia: Precis, det som är roligt är att få sätta ungdomar i funktion och inte tänka att någon uppgift är för liten. Att be någon blanda saft kan få den växa flera centimeter. Det är lätt att tro att folk skräms bort genom att få en uppgift, men det kan snarare vara så att man ger någon en plats. Du får vara en del av det. Att få se det är jätteroligt.

– Vi har en ungdomsgudstjänst som ungdomar gör då och då. Där får de själva ringa varandra och styra upp vem som ska leda lovsången eller ordna med fikat. Det tror jag betyder jättemycket.

Johannes: Ja, framförallt på special­evenemangen. Jag har sett människor som verkligen trivs när de är där, både Livskraft och LAN:en. Det lockar människor.

Sofia: Även om det är en utmaning att veta vad en styrelse ska göra och hur mycket de ska bestämma, finns det också många möjligheter. Där får gärna EFS öppna upp lite mer. Finns det en Salt-förening i församlingen kan en idé vara att bjuda in till en gemensam styrelsefika, exempelvis. Se Salt-styrelsen som ett bollplank, om inte annat. En tjej, från en annan saltstyrelse, berättade för mig att hon hade fått vara med att sätta ungdomspris på kyrkfikat i sin församling och var otroligt glad för det. En liten grej, men samtidigt väldigt stor och betydande signal. Vill vi att ungdomarna ska komma på våra gudstjänster måste vi kommunicera lite också.

Vad tror ni att Salt får betyda i framtiden?

Anna: Jag är nyfiken på att se vad frukten blir av tio år till. Det är så många ungdomar som har påverkats och vuxit genom Salt. Och hur kommer Salt utmana EFS? Det är spännande.

Johannes: Jag som är halvungdom, får ofta höra mycket om att det kommer att hända så mycket med den här generationen. Den är så bibelhungrande och drivande. Och jag känner verkligen att det är så, det är någonting som är på gång. Jag tycker att Salt är med på det tåget.

Anna: Ja, och jag hoppas att den här hungern tas tillvara på ett bra sätt, dels genom att ge utrymme, men också genom att handleda. Koppla ihop med vuxna kristna så att generationer får komma samman är något som jag tror på.

Robert: Jag håller med. Jag drömmer också om att Salt ska få växa med fler medlemmar och i fler sammanhang. Jag hoppas att Salt ska få vårda den enskilda människan genom hela åldersspannet som vi har, från 6 till 25 år. För det är så lätt att försvinna i bruset. Så kände även jag, framför allt i den åldern då jag flyttade hemifrån och skulle komma in i ett nytt sammanhang.

Anna: Det finns också Saltföreningar i Svenska kyrkan som inte är kopplade till en EFS-förening. Det är ju jättespännande! Salt-grupperna blir så konkreta när de verkar i en mer svensk kyrklig kontext. Vi vill vara en god kraft.

• Della
• Twittra