Kultur

Recension: »Populärhistoria av högsta klass«

Det är inte alldeles självklart vilket slags bok Joel Halldorfs Bokens folk är. Undertiteln säger »en civilisationshistoria från papyrus till pixlar«, men det är nog mer fyndigt än helt träffande.

Oavsett hur man beskriver boken är den dock oupphörligt spännande och lärorik att läsa. Detta är välgrundad populärhistoria av högsta klass och läsningen väcker många tankar. Så som god litteratur ska göra.

Historiskt syftar begreppet »bokens folk« på kristendomen och judendomen, och Halldorf tar sin utgångspunkt i den miljö som Jesus växte upp i och verkade i. På så sätt blir författarens arbete ett slags historia över boken i den av framför allt kristendomen formade västerländska kulturen.

Som läsare får man följa bokens historia från tidiga handskrivna bokrullar till dagens digitaliserade former. Här skildras tryckkonstens revolutionerande inverkan på bokproduktionen, inte minst i samband med reformationen. Här skildras också den tryckta bokens påverkan på ett gemensamt språk och därmed även formandet av nationell identitet och gemenskap. Och här berättas om väckelsens bruk av det skrivna ordet i form av traktater, tidskrifter och böcker. Att kalla väckelsens folk för läsare är ingen överdrift. Inom parentes saknar jag dock här hänvisningar till Carl Olof Rosenius; ingen annan svensk väckelsepredikant har nått så många med sina texter som han.

Bokens historia blir också läsandets historia. Här ger Halldorf många exempel på hur läsandet sett olika ut i olika tider, och han tydliggör hur för oss självklara saker som rubriker, mellanrum mellan orden, register och så vidare i hög grad påverkar läsningen. Han resonerar också kring hur långsam reflekterande läsning skiljer sig från skummandet av texter. Båda behövs, men risken i dag är att all läsning blir så översiktlig att den djupare reflektionen inte får något utrymme. Detta gäller inte minst läsningen av Bibelns texter.

Ett kapitel som först förefaller lite udda handlar om boken och förintelsen. Vi vet att den skrivna propagandan i mellankrigstidens Tyskland hjälpte till att bana väg för Hitlers övertagande och tredje rikets upprättande med allt vad det innebar. Vid närmare eftertanke väcker det funderingar om vad som är vår tids propaganda som med sitt känslostyrda språk och sina upprepningar vill förändra vårt tänkande och agerande.

Till sist: Halldorf vill med sin bok slå vakt om den tryckta boken och lyfta fram läsgemenskapens betydelse. På dessa punkter är det lätt att hålla med honom. Och en tryckt bok att ägna några goda timmar åt – kanske tillsammans med andra – är Bokens folk.