Jag mår bättre efter att ha läst denna fina bok. Mina steg känns lättare, och livet känns luftigare och friskare. Att läsa Malm är som att genomgå en slags andlig akupunktur, där ens djupt undangömda skröpligheter blir träffade och behandlade med nästintill kirurgisk precision. Han håller sig dock nära bibelordet, och lyfter fram saker ur texten som annars lätt förbipasseras. Bäst av allt är att boken är praktisk och jordnära.
Malm skriver: »Jag föreställer mig att Jesus egentligen inte var särskilt intresserad av Bergspredikan. Däremot var han intresserad av människor och av allt som rör sig i vår värld. Därför höll han Bergspredikan.« Denna bok är alltså inte en »intresseklubben antecknar«-typ av bok. Det är en bok som skrivits för livets skull, liksom Malm i citatet menar att själva Bibeln också är.
En förbättring jag önskar från Malm är en tydligare rubriksättning. Exempelvis förstår ingen som inte redan läst boken vad kapitelrubriken »Att släpa ett piano över en plöjd åker« syftar på. Samma sak gäller underrubrikerna: få av dem hjälper läsaren att förstå vad stycket ska handla om. Det vore bättre med mer tydlighet och klarhet än denna grumliga profetiska klang.
Definitionen av ordet malm lyder: »… en bergart som innehåller en sådan koncentration av metaller att den är ekonomiskt brytvärd.« Så är det också att läsa Magnus Malm. Koncentrationen av dyrbar råvara är så hög att den är väl värd att brytas. Rekommenderar!
