För en tid sedan var jag på en inspirationskonferens, där talaren Tim Piesse i ett av passen berättade om hur hans församling medvetet sökte tillfällen att hålla »Upptäckande bibelsamtal«. Så gott som alla i gemenskapen hade lärt sig den enkla metoden, som bygger på att ställa frågor kring bibeltexten. Dessutom vägleddes de av Jesu principer från evangelierna om att först finna dem som var andligt mottagliga. Människor i vars liv Gud redan tydligt var verksam.
Under året har EFS utkommit med en översättning av boken Överraska världen av Michael Frost. Författarens tes är att vi genom att etablera goda andliga vanor kan leva liv som väcker människors frågor, vilket öppnar tillfällen för att förmedla evangeliet. Den fjärde vanan han formulerat är att en gång i veckan lära känna Jesus bättre genom att tränga ner i evangelierna. Allt för att formas av Jesus och bättre kunna avgöra vad han vill att jag ska tänka, vara eller göra här och nu.
Jag vet inte om detta var en etablerad vana i just den församling som talaren tillhörde, men helt klart hade de trängt ner i och formats av Matteusevangeliet kapitel 10 och Lukasevangeliet kapitel 9 och 10. Där sänder Jesus ut sina lärjungar och förbereder dem på att möta två slags människor: De som tar emot dem, och de som avfärdar dem. Jesus visar också att lärjungarnas rimliga respons skulle vara att stanna kvar hos den första gruppen och dra vidare från den senare.
Talaren på konferensen berättade att hans land hade drabbats av en fullständig nedstängning i samband med covid-pandemin. Som närmaste släkting till sin barnlösa faster hade han därför börjat handla mat till henne och besöka henne. Detta var inget han varken tyckte var enkelt eller såg fram emot. Fastern var i stort sett den enda i familjen som inte var kristen, och hade alltid visat sitt ogillande av de övrigas tro genom att göra livet surt för dem och uttrycka sig ironiskt över dem i samband med familjesammankomster.
Av förklarliga skäl blev det helt enkelt inte mycket sagt vid det första besöket och inte heller vid det andra – men båda gångerna bjöd fastern brorsonen att stanna på te, vilket han tackade ja till. Väl hemma undrade hans fru hur det hade gått. Han berättade om våndan att gå till henne, men också om att hon än en gång bjudit på te, varpå hans fru utbrast:
»Men inser du inte?! Gud verkar i din faster just nu. Du vet hur bitter och elak hon har varit under alla år, men nu tar hon emot dig, värdesätter det du gör för henne och uttrycker sin omsorg om dig genom att bjuda dig på te.«
Under veckan som följde kom han inte undan att fastern visade många tecken på att Gud arbetade i hennes liv, helt i linje med vad Jesus sa till sina första lärjungar att spana efter. Därför gjorde han en överenskommelse med Herren och sin fru. Om fastern även vid det tredje besöket skulle erbjuda honom att stanna på en kopp te, så skulle han fråga henne om hon ville läsa Bibeln med honom.
Som du förstår tackade fastern ja efter att han med stor vånda äntligen hasplat ur sig frågan. De möttes sedan till bibelsamtal vecka efter vecka. Brorsonen fick se hur Gud hjälpte fastern att förlåta, och uttrycka sitt behov av den förlåtelse som Jesus ger den som tror.
Låt oss lära känna Jesus så att han får forma våra liv och prioriteringar!
