Peder och Gunnel Folin är uppvuxna på Gotland. Både var för sig och tillsammans har de i över 50 år varit engagerade i olika EFS-föreningar runt om på ön – de senaste åren i missionshuset i Fole. För Peder började det när han redan som 11-åring blev tillfrågad att vikariera för vaktmästaren, som blivit sjuk.
– Då hade jag och min familj flyttat till västra Gotland och bodde jämte missionshuset i Västergarn. Varje söndag skulle det eldas i kaminen så vi kunde ha söndagsskola, och eftersom vi bodde bredvid frågade man mig. Jag hade givetvis min mor som kunde hjälpa mig, men jag fick huvudansvaret. När vaktmästaren piggade på sig delade hon och jag ansvaret och jag hjälpte till med det i fem år.
För Gunnel började engagemanget naturligt när hon var lite för gammal för söndagsskolan och i stället blev ledare. Under tonåren sjöng hon i ungdomskören på gudstjänster och i syföreningar runtom på Gotland och engagerade sig i ungdomsgruppen i Visby – där hon träffade Peder. Nu har de varit gifta i nästan 40 år, och engagemanget i kyrkan har alltid varit en självklarhet för familjen. Båda menar att i en mindre förening blir det extra viktigt att alla hjälps åt.
– Även fast vi var trötta eller hade mycket med barnen hjälpte vi till. Det har bara varit självklart. Det är inga konstigheter, det gör man bara, konstaterar Gunnel.
En person som har inspirerat både Peder och Gunnel mycket är söndagsskoleledaren Martin Nygren. Han såg, utmanade och uppmuntrade ungdomarna i ungdomsgruppen, oavsett vilka idéer de kom med.
– Han är den mest positiva person jag träffat och spred så mycket glädje. När övervåningen i missionshuset här i Fole skulle göras om lät han oss, som då var ungdomar, sätta upp gräsliga tapeter i en ful färg och måla bänkarna lila. I efterhand har jag tänkt mycket på det – att han lät oss göra så mycket, berättar Gunnel.
Mycket vatten har flutit under broarna sedan dess och övervåningen är numera omgjord sedan länge. För Gunnel har det som gett störst glädje med att hjälpa till varit alla människor hon mött i olika sammanhang. Peder håller med:
– Det är viktigt att det finns mötesplatser för människor, både för daglediga men också vid kyrkkaffet. På fonden i kyrksalen i missionshuset här i Fole står det vackert textat: »Gud är kärlek«. Min förhoppning är att alla som går genom dörrarna ska få uppleva det.
Missionshuset i Fole fortsätter att sjuda av aktivitet. De har gudstjänster med serveringar, luncher för daglediga och scouting. Det är fortfarande mycket praktiskt som ska fixas, såsom städning, gräsklippning och arbete med sommaruthyrning. Nu när både Peder och Gunnel är till åren märker de att orken tryter, speciellt när det kommer till praktiskt arbete. Därför hoppas de på ett uppsving av engagemang hos en yngre generation.
– Jag tror att vår generation såg engagemang som något livslångt. Men det finns verkligen en glädje i att göra saker tillsammans. Jag vill uppmuntra alla till att få uppleva det.
