Budbäraren har pratat med Joseph, som är pastor i den husförsamlingsgemenskap som flera av EFS Salt-volontärer besökt under årens lopp. Husförsamlingen har ett stort diakonalt engagemang i det utsatta område där de bor. Bland annat har Joseph och hans fru öppnat sitt hem för ett tjugotal föräldralösa barn och tonåringar. Han vittnar om hur livet blivit allt svårare för de fattiga redan under pandemin, men sedan militärkuppen har situationen blivit närmast ohållbar.

– Ingen går trygg längre! Militären arresterar vem de vill. Och nu börjar det också bli svårt att få tag på mat och dricksvatten, säger Joseph.  

När Joseph och hans fru nyligen skulle till marknaden blev de stoppade av polisen som sköt i luften för att skrämmas. De fick återvända hem till barnen utan mat. Eftersom bankerna är stängda, och uttagsautomaterna i stort sett är tömda på sedlar, är det också svårt att få tag i pengar. Många fattiga är hänvisade till att äta gräs, råttor eller ormar som de kan fånga själva. Men det är inte bara gatorna som är osäkra. Även hemma i huset måste de ständigt vara på sin vakt. 

– Många arresteringar sker på nätterna och det är framförallt pojkar som tillfångatas. Så fort det kommer en okänd bil måste killarna i huset springa ut och gömma sig på risfälten, berättar han.

Militären tillfångatar människor slumpmässigt. De flesta försvinner spårlöst och familjerna vet inte var de tar vägen. Andra återlämnas några dagar senare, torterade eller döda. 

Susanna Jerlström, som besökte församlingen på en outreach med Salt 2017, har regelbunden kontakt med Joseph och hans familj. Även om hon bara tillbringade några veckor i Myanmar har tiden i Yangon satt djupa spår. 

– Det som gjorde starkast intryck på mig var deras varma tro och tillit till Gud. När nöden är så påtaglig blir nog behovet av Gud ännu starkare, säger Susanna. 

Ett knappt år efter besöket återvände hon tillsammans med sin familj och sina barn, för att de skulle få dela hennes erfarenhet. Det är ledsamt att tänka på att de barn som lekte med hennes egna barn för några år sedan nu måste leva med den här utsattheten och rädslan. 

I dagsläget är det svårt att skicka pengar till Joseph och församlingen, något som Susanna och de andra från hennes outreach gjort tidigare. Men däremot betonar både Susanna och Joseph vikten av att be för Myanmar. 

– Det viktigaste ni kan göra är att be för oss. Be för frihet och beskydd, men också för att rätt och rättvisa ska skipas! Vi vill inte leva under militärstyre, vi vill ha fred och demokrati, säger Joseph. 

Joseph heter egentligen något annat.

• Della
• Twittra