Jean-Claude Marclay och Ola Bergdahl är två av fyra medlemmar i den någorlunda nya EFS-gemenskapen som startade 2019. Vid tiden för mitt besök har de precis varit på middag hemma hos Maria Smeds, som också är medlem i EFS-gruppen. Konstnären och församlingsassistenten Annika Koen är den fjärde medlemmen av gruppen men hon kunde inte delta just ikväll. Efter besöket åker Ola och Jean-Claude den två timmar långa sträckan tillbaka från Kiruna mot Vittangi och Övre Soppero där de huserar på varsitt håll. Det är långa avstånd mellan allt och det kan vara svårt att träffas spontant. Jean-Claude berättar att han under en vecka åker cirka 100 mil i sitt jobb som församlingsherde.

– Vi fyra som är med är spridda åt alla väderstreck. Åker man förbi någon så brukar vi stanna till på en kopp kaffe. Det hade varit härligt om det kunde flytta upp lite fler unga kristna familjer, så det fanns en större gemenskap i de olika områdena där vi har verksamhet, säger Jean-Claude när bilen susar fram under midnattssolen genom det norrländska landskapet.  

– Ja, eller i alla fall att fler kommer till tro här och har en önskan om att dela det kristna livet. Att tillsammans med kristna gemensamt få uppleva höjden och bredden i Guds rike är vår primära längtan, säger Ola medan han håller händerna på ratten och ögonen på vägen.

Kirunatrakten upplevde en väckelse i början av 1900-talet och EFS-medlemmarna hoppas att den glöden ska få spira igen. De anordnar bland annat pilgrimsvandringar, samtal kring öppen eld och Taizé-samlingar. För vissa är det en hög tröskel att ta sig in i en kyrka, men dessa typer av aktiviteter gör att även ovana kyrkobesökare kan delta.

– När vi har våra samlingar Samtal vid elden går vi igenom ett kapitel ur Bibeln, pratar om vad det betyder och avslutar med några psalmer. Det är lite campingkänsla med den helige Ande som gäst. Det är inte som en vanlig aktivitet i kyrkan, men ändå är det kyrkan som möter folk, berättar Ola.

– Bönen är det primära som vi fokuserar på och vi fortsätter att precis som i starten fortsätter vi be tillsammans via chattappen Messenger varje måndagkväll, säger Jean-Claude och fortsätter: 

– Vi tackar Gud för det som har varit och ber för det som ska hända framöver. Ibland har vi videomöten, men då slutar det ofta med att vi skrattar åt våra olika bakgrunder som vi väljer – någon ser ur att sitta på Hawaii och någon annan på ett café – så vi brukar mestadels undvika video.

I den digitala bönegruppen samlas inte bara EFS-medlemmar, utan personer som har fått Sápmi på sitt hjärta är också med, och de kommer från England, Norge och över hela Sverige. Både Ola och Jean-Claude inbjuder fler att komma upp för att besöka, men också att be för arbetet. 

–  Vi är tacksamma när folk kommer upp för att be. I år kommer bönetåget upp hit i tre veckor, det är vi enormt tacksamma för, säger Ola.

• Della
• Twittra