Min farmor är buddhist och pappa är ateist. I hela min släkt var bara mina två kusiner kristna, och jag är den tredje. En dag när jag var 15 år tog min kusin in mig på sitt rum och delade evangeliet med mig. Hon berättade om Jesus och frälsningen. Det hon berättade gav en sådan värme i rummet. Hon frågade om jag ville be en överlåtelsebön för att följa Jesus, och det ville jag. Vi bad och hon gav mig en Bibel. Kommande år gick jag inte till kyrkan eftersom skolarbetet var så krävande och min pappa var emot det. Jag började gå i kyrkan när jag slutade gymnasiet och flyttade hemifrån. Min kusin visade mig en husförsamling. Jag gick på en dop-kurs för att lära mig mer om Bibeln och Jesus innan jag fick döpas. Vår broder i Kristus som ledde kursen var mycket kärleksfull, han spenderade mycket tid med oss ungdomar och lärde oss om den kristna tron och Bibeln. Efter ett halvår döptes jag.

Via flera bönesvar och Guds tydliga ledning hamnade jag på ett universitet som hade ett utbyte med Uppsala. Väl i Uppsala kom jag via en introduktionsdag på universitet i kontakt med två olika församlingar – en större kyrka och en mindre, som representerades av en ensam tjej från Sydkorea. Jag valde att söka mig till den mindre kyrkan och kom därigenom med i EFS som bjöd in till en mexikansk middag med bibelstudier. Jag var inte så bra på engelska och vår pastor Edward, från USA, pratar engelska supersnabbt så jag förstod inte mycket. Herrens bön och Trosbekännelsen kände jag dock igen från min hemförsamling. Detta gjorde att jag kände mig hemma. Efter ett tag blev jag inbjuden till att vara med i ledarskapet, och valdes in i styrelsen. Jag var med i lovsångsteamet och har hjälpt till med bibelstudium. Jag mötte även min blivande fru Anna-Karin i EFS Cross Culture.

För mig är det viktigt att läsa Bibeln för att bygga min tro. Utan grunden i Bibeln är det lätt att bli vilseledd, orden träffar ofta mitt hjärta. Det andra är att vara ärlig mot Gud och mot människor vi möter. Det är viktigt att tjäna i församlingen. Många människor idag går till kyrkan ungefär som när man går till en restaurang och förväntas att serveras budskapet utan att ge något tillbaka. Men när vi går till kyrkan går vi till Guds hus och vi ska också tjäna Herren, genom att ge av vår tid och oss själva. Vi gör det inte för att vi måste utan för att vi vill tjäna Herren.

Sverige är stabilt, vi har en ekonomisk och politisk säkerhet – vi behöver inte vara rädda för att säga saker öppet. Jag tror att alla har andliga behov, även om vi bor på en trygg plats. Många söker andliga svar i världen – jag skulle vilja inspirera dem att läsa Bibeln, undersöka sanningen och få reda på mer om Jesus. Han sa »Jag är vägen, sanningen och livet«. Om du har Jesus har du allt, och han är den enda som verkligen kan förstå dig. Ibland kan inte ens dina närmaste vänner eller familj förstå dig, men Jesus förstår dig alltid. Människor behöver Gud. Jesus löste det ultimata problemet som är döden. Jesus sa att om vi tror på honom och accepterar honom behöver vi inte vara rädda för döden. Jag tror på detta. De troende vill jag uppmuntra att inte vara rädda eller frustrerade över hur klimatet är, hur andra kristna beter sig. Läs Bibeln själv och håll din tro djupt rotad i Bibeln. När vi mår bra eller dåligt älskar Gud oss lika mycket. Vi är bara små människor, Gud är den mäktiga. 

• Della
• Twittra