Det är fredag eftermiddag, eleverna på bibelskolan har tagit helg och Strandhems tomt är öde, med undantag för några lekande barn som har tröttnat på minnesstunden som pågår inne i matsalen.
En ung man kommer gående längs asfaltsgången med en bibel i handen. Vi har stämt träff för att prata om boken han bär på. Inte i första hand om innehållet, utan om utsidan. Om att en vacker bibel kan locka till läsning.
– De som säljer varor i affären tänker ofta mycket på paketeringen, för att vi ska vilja handla. Jag tror att man kan sälja in saker, som bibelläsning, till sig själv på samma sätt. Vi är ju samma mottagare, säger Vidar Engström och lägger den svarta skinnboken på trädgårdsbordet.
När Vidars bibel gick sönder ville han inte köpa en ny. I stället började han lära sig hantverket bokbinderi.
– En välläst bibel är bland det vackraste som finns. Jag träffade en kvinna som hade haft samma bibel i 50 år och den var helt söndrig. Hon hade en sådan otrolig kärlek till sin kära ägodel, så när jag sa att jag kunde binda om den åt henne, blev hon överlycklig.
Vidar inleder ett resonemang om att kraften i skönhet kan påverka vår tro och livsglädje och kalla oss till ett djupare förhållande med Gud.
– Din relation till Bibeln formas väldigt konkret av att den är vacker. Det märker jag själv och det märker mina kunder. Den blir personlig och man vill bara hålla i den. Vi dras ju till skönhet, det är inte svårare än så.
Han ser inte på skapelsen som en mekanisk företeelse, utan menar att den är något njutbart som vittnar om mer än det som syns på ytan.
– Jag tror att alla människor har möjlighet att se mer av Gud i skapelsen – i andra människors ögon, i vackra saker, i träden som sträcker upp sina armar i lovsång till Herren.
Termometern rör sig runt 30-gradersstrecket och Malin Davidsson sitter i skuggan och ser hur barnen njuter av ett svalkande dopp i poolen. Malin har älskat att läsa böcker i hela sitt liv, men en bibel öppnade hon för första gången för ungefär tio år sedan.
– Vi hade ingen bibel hemma när jag växte upp, det fanns inte på kartan liksom, förklarar hon.
Efter att en vän hade lockat med henne till en Alphakurs väcktes nyfikenheten på den kristna tron hos Malin. Hon fick sin första egna bibel och började läsa från början, som man gör med andra böcker. Inte den allra smartaste strategin när det gäller just Bibeln, fick hon reda på sen. Men trots att innehållet stundtals kändes ganska svårt att ta till sig, fortsatte hon att läsa.
– Jag anade att där fanns mer djup som jag inte kunde greppa. Ju mer jag läste desto mer ville jag ha. Det är ju inte vilken bok som helst, det är Guds ord, det äkta Ordet.
Under läsningen dök många frågor upp, som hon fick möjlighet att ställa när hon efter Alpha fortsatte i fördjupningskursen som kallas Beta.
– Det är svårt att se helheten på egen hand som ny bibelläsare. Man behöver lite hjälp i sin läsning.
Det gäller nog egentligen alla, lägger hon till – även de som har levt med Gud i hela sina liv.
– Det händer något i en när man hör andras tankar, perspektiv och upplevelser – vad Gud har gjort för dem i livet här och nu. Att relationen med honom är levande.
Det finns fler sätt att få hjälp med sin bibelläsning. Något Malin sedan några år tillbaka jobbar med. Mer om det snart.
Drygt 40 mil norrut sitter Kristina Stolare och Maria Stenberg på en glasveranda och utvärderar den senaste tidens arbete. Deras gemensamma projekt har prisats med Svenska kyrkans lärande- och undervisningspris och har även det som mål att hjälpa människor att upptäcka Bibeln, med inriktning på en specifik miljö – skolan. – Vår innerliga förhoppning är att det här lektionsstödet ska inspirera lärare till att bjussa barn på möten med bibelberättelser. Vi hoppas att det ska få äga rum i skolans miljö och att de vågar koppla på en frimodighet och nyfikenhet kring berättelserna, säger Kristina Stolare.
För drygt ett år sedan började hon, som är stiftspedagog i Karlstad, och kommunikatören Maria Stenberg projektet med att ta fram ett pedagogiskt material utifrån Barnens bästa bibel.
Första steget var att samla lärare till workshops för att få koll på hur de jobbar, hur deras arbetsflöde ser ut och vad som är hjälpsamt för dem när de ska utföra momenten i läroplanen.
Under arbetet har Kristina och Maria också resonerat kring vilken förförståelse lärare i dag har om Bibelns berättelser.
– Vi kom fram till att den inte är särskilt stor. Vi kan inte utgå från att de exempelvis känner till berättelserna om Kain och Abel eller Jona, konstaterar Maria.
I läroplanen står det bland annat att eleverna ska ha kunskap om några av Bibelns berättelser, kristna ritualer och högtider.
– För barnens skull handlar det om att de får tillgång till ett antal berättelser som har format mänsklighetens tillvaro i många tusen år och som fångar in så mycket av livets alla aspekter, säger Kristina.
Duon ser vikten av att ha en kollektiv referensram.
– Vi tror att det kan göra skillnad både på ett individuellt, kulturellt och samhällsmässigt plan. För när vi vet allt mindre gemensamt, får vi också mindre förståelse för varandra, säger Kristina.
En annan punkt i skolans styrdokument är att eleverna ska erbjudas samtal om värdegrund och reflektion över tillvaron utifrån sina egna och andras ståndpunkter. Målet är att bygga upp en förståelse och respekt för sig själv och för varandra. Samtal som passar ypperligt att ha utifrån bibelberättelser – även de skildringar som till en början känns knepiga och ofta väljs bort i barnbiblar.
– Jag har varit med på en lektion i årskurs ett som utgick från Kain och Abel och det blev helt fantastiska samtal. Barnen fick plocka in saker som de redan hade i sin tankevärld och kunde känna igen sin egen ilska och avundsjuka. De fick berätta att de tycker det är läskigt när någon blir väldigt arg och så fick de fundera på vad man kan göra med ilskan, berättar Kristina.
Det digitala lektionsstödet är gratis och finns på Barnens bästa bibels webbsida. Det innehåller bland annat förklaringar av ord och begrepp, fördjupning kring historiska sammanhang och kreativa delar som färgläggningsbilder, känslokartor och frågesporter.
Författarnas utgångspunkt har varit att göra materialet icke-konfessionellt.
– I läroplanen är det centralt att man ska göra jämförelser mellan olika religioner, därför lyfter vi fram att förhållningssättet hos den barmhärtige samariern är ett exempel som går igenom i alla världsreligioner, säger Maria.
Tillbaka i skånska Örkelljunga häller Malin upp kaffe åt oss i varsin mugg. Hon skrattar till när jag frågar hur hon hade reagerat om jag för elva år sedan, innan den där Alphakursen, hade sagt att hon i framtiden skulle jobba med en bibelläsningsplan.
– Det hade jag inte trott på, nej, nej.
Men så blev det. Hon är nu redaktör på Bibeln idag, en ideell organisation som sedan 1965 framför allt ger ut en bibelläsningsplan.
– Det är fantastiskt roligt att få jobba med en produkt som är ekumenisk, har en geografisk spridning och som ger en mångfald av perspektiv som jag tycker mycket om. Den gemensamma punkten är att vi håller Bibeln högt – det är bibeltroget och Jesuscentrerat, säger Malin.
Hon fick tjänsten genom kontakter via sitt jobb som översättare, och ser det som en stor förmån att få ägna sig åt Bibeln på arbetstid.
– Jag känner ofta att jag är lite efter dem som växt upp med tron när det gäller bibelkunskap, men som redaktör fick jag möjlighet att speeda upp den.
Bibeln idag kommer ut en gång i kvartalet och varje dag finns några verser att läsa och en kort utläggning. Under ett antal år har man läst igenom alla böcker, men evangelierna återkommer mer frekvent än övriga.
Förutom redaktörskapet är Malin ibland även med som en av programledarna för Bibelpodden. Hon ser bibelläsning som en grund att stå på, ett sätt att hänga med Gud.
– Är jag nyfiken på Gud så är det ju i Bibeln jag kan lära känna honom bättre – det är där han är beskriven.
Vidar Engström befinner sig inte på samma plats, annars hade han troligen nickat instämmande åt Malins konstaterande. Hans intresse för Bibeln väcktes av en inspirerande ledare när han var fadder på ett konfirmationsläger.
– Den aktiva bibelläsningen och sökandet har varit väldigt viktigt för mig. Det är svårt att beskriva precis vad som händer i hjärtat, men det drar ju oss närmare Gud, säger han.
Vidar upprepar Malins ord om att ju mer man läser Bibeln, desto mer vill man ha. Därför har det varit angeläget för honom att hitta rutiner och inte ens låta lumpens friluftsliv stoppa läsningen.
– Jag hade ett litet Nya testamente med mig ut i fält. När de andra såg att jag läste fick jag ofta frågor. Det landade i att jag varje kväll läste ett bibelord för alla på logementet.
Vi har förflyttat oss från trädgårdsbordet in till hans sovrum, tillika verkstad. Intresset för hantverk och skapande fanns redan under uppväxten. Han ritade mycket, gick på extra slöjdlektioner, arbetade med läder och gjorde knivar och knivskaft.
Nu är det bokbinderi som gäller. På skrivbordet ligger ett läderfodral och väntar på att få förvandla en trasig och sliten bibel till ett vackert exemplar.
– Jag har gjort vid flera biblar som har varit böjda som bananer när jag har fått dem – det är ett av de roligaste uppdragen!
Varje kund får själv välja färg, lädertyp, band och hur präglingarna och ryggen ska se ut. Vidar försöker utveckla sitt hantverk och lära sig allt fler moment.
Han återkommer till tankarna om skönhetens kraft och hur han tror att det kan motverka flera problem som vår kultur lider av.
– Det finns ett vakuum, ett sökande efter något stort och vackert, något man kan fascineras och förundras över. Samtidigt längtar många efter något som är sant, som inte är flyktigt, utan som består.
Hans drivkraft till att göra vackra biblar har varit att möta båda dessa behov.
– Ombindningen slår ihop sanningen och skönheten i ett. Min förhoppning är att det kan dra människor närmare Gud.
