Två olika gudar

Försök att klippa bort Gamla testamentets stränga gud som en lösning på ondskans problem gjordes redan i början av vår tideräkning. En frestelse som finns också i dag, skriver teologen Tomas Nygren.

Markion hette en förmögen man som kom till Rom mot slutet av 130-talet. Vid sin ankomst dit donerade han en stor summa pengar till den lokala kyrkan och blev snabbt aktad och känd i den kristna gemenskapen. Markion brottades med två frågor, som fortfarande är relevanta att fundera över: Hur ska vi förklara att det finns så mycket ont i världen? Hur ska vi hantera Gamla testamentet som är fullt av beskrivningar av en Gud som verkar vara så hård, krävande och vred? Han menade att gudsbilden i Gamla testamentet inte alls stämmer ihop med den bild av Gud som Jesus förmedlar.

Svaret på både dessa frågor fann han i ett enkelt och radikalt grepp: Vi har att göra med två gudar. Vi har Gamla testamentets gud som Israels folk tillber och som är den gud som har skapat världen. Skaparguden arbetar med lagar och domar. Det är en visserligen rättvis men samtidigt krävande och sträng gud, som vi gör bäst i att undvika. Det finns dock en gud till, en tidigare okänd gud som är full av kärlek och nåd, som Jesus nu uppenbarat. Därmed menade Markion sig ha löst ondskans problem: Det är den onde skapargudens fel att vi har ondska i världen. Även problemet med gudsbilden i Gamla testamentet fick sin lösning: De kristna ska strunta i Gamla testamentet och enbart hålla sig till det evangelium som Jesus enligt Markion förkunnade.

För att klargöra var en människa kunde få del av evangelium gjorde Markion som den förste i kyrkans historia en lista på vilka skrifter som de kristna ska hålla sig till. Listan innehöll en friserad version av Lukas­evangeliet och tio av Paulus brev, även dessa i en putsad och tillrättalagd version. Allt som pekade bakåt mot Gamla testamentet var bortplockat eller omskrivet.

Markion förkunnade det mycket attraktiva budskapet att den gode guden som Jesus uppenbarade var full av kärlek och nåd. Frälsningen skedde av nåd genom tro. Så långt lät Markion som Martin Luther 1400 år senare. Skillnaderna mot Luther var dock mycket större än likheterna. För Markion var frälsningen inte en försoning med den gud som skapat världen, utan en räddning bort från honom. Eftersom materien sågs som något lägre eller rent av ont, hade Jesu korsdöd ingen frälsande betydelse. Jesu död på korset var för övrigt inte på riktigt, eftersom Jesus egentligen inte hade någon fysisk kropp utan bara var förklädd till människa. Av samma skäl hade Markion tagit bort Jesu födelseberättelse från Lukasevangeliet. Markions messias bara trädde in i världen – eftersom han inte kom från den onde skaparguden.

Markion förkunnade som vi sett en nåd som saknade historisk förankring. Nåden berodde enbart på godheten hos den gud som Jesus uppenbarade och hade inte något med korsfästelsen att göra. Den negativa synen på det materiella och den fysiska kroppen, gjorde att Markion betonade människans inre andliga rening genom askes. Han förbjöd till exempel äktenskap, och menade att bara ogifta kunde döpas och vara med i kyrkan. Vidare skulle den kristne inte äta kött eller dricka vin.

Markions version av kristen tro passade mycket väl in i den grekisk-romerska kulturen, där det andliga sågs som det riktigt verkliga och det fysiska som något lägre och bara ett skuggspel. 

Markions lära utmanade kyrkan på en rad punkter: Vad skulle ingå i kyrkans heliga skrifter? Skulle Gamla testamentet ingå? Vilka texter som talade om Jesus och hans förkunnelse skulle ingå? Var den materiella verkligheten och människans kropp verkligen delar av en i grunden god skapelse? Kyrkan tvingades även klargöra sin syn på relationen mellan Gamla testamentets Gud och Jesus.

Markion blev utesluten ur kyrkan i Rom år 144. Han krävde då att få tillbaka den stora summa pengar han hade donerat, vilket han också fick! Markion lämnade Rom och organiserade en egen kyrka som fortsatte att verka. Under några århundraden var den Markionitiska kyrkan en reell konkurrent och utmanare till den kristna kyrkan, innan resterna av den gick upp i manikeismen, en dualistisk gnostisk religion som existerade fram till 1300-talet.

Den kristna kyrkan kom genom Markions utmaningar att påskynda processen med att fastställa vilka skrifter som gav en sann bild av Jesus. Vilka skrifter som skulle ingå i Nya testamentet mejslades ut kommande århundraden. Kyrkan klargjorde även att Gamla testamentet förkunnade samma Gud som Jesus talade om, samt att frälsningen bygger på historiska händelser. Genom hela Bibeln löper Guds handlande som en röd tråd och har sin kulmen i Jesu död på korset. Jesu korsdöd var en verklig kroppslig död. Jesus låtsades inte bara vara en människa, han var en riktig människa, vilket var möjligt för att skapelsen var god. För kyrkan var också lagen god, även om den inte fungerade som frälsningsväg. Rättvisa och nåd stod inte mot varandra utan samspelade i frälsningen genom att Jesus Kristus uppfyllde lagen för att kunna erbjuda människan frälsning.

Det fanns ingen villolärare under 100-talet som kyrkofäderna skrev så mycket om och hade så starka uppgörelser med som med Markion. Irenaeus av Lyon (död år 202) och framför allt Tertullianus (död år 225) ägnade hela skrifter åt att göra upp med honom.

Även om detta tillhör historien finns liknande utmaningar kvar i kyrkan i dag. Den finns i en kristendom som spelar ut Gamla testamentet mot Nya testamentet och menar att Gamla testamentet ger uttryck för en förlegad religions­form med en primitiv gudsbild. Den finns i en kristendom som spelar ner korset och dess betydelse och inte ser det som stället där Guds rättfärdighet och kärlek båda kommer till uttryck. Den finns i versioner av luthersk kristendom som menar att kyrkan enbart ska förkunna evangelium, för att man anser att lagen egentligen är något enbart negativt.

Hos Markion finner vi, liksom hos många andra villolärare genom historien, en lära som visserligen argumenterar utifrån bibelord men utifrån ett snävt urval av bibelställen. Det som egentligen styrde Markion – och hans urval av bibelmaterial – var viljan att utifrån sin samtids kulturella och filosofiska allmängods logiskt och koncist svara på frågorna han brottades med. 

Utmaningen för oss är densamma. Vi kan frestas att låta vår samtids tankegods normera vad vi tar till oss av Bibelns budskap. Det vi då lätt hamnar i är skeva versioner av kristen tro. Kyrkans kamp mot Markion och hans lära lär oss att låta hela Bibeln tala, och det utifrån vad som är dess kärna och stjärna: Jesus Kristus, sann Gud och sann människa, född av jungfrun Maria, korsfäst och uppstånden för vår frälsnings skull.