Vid ett dopsamtal läste vi dop- eller missionsbefallningen, som börjar med att Jesus säger: »Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden.« »Man kan undra vad han menar«, sa jag till dopföräldrarna, »eftersom så mycket som händer på jorden går rakt emot vad Jesus vill. Det kan inte vara han som bestämmer allt som sker.« Oftast låter dopföräldrarna mig fortsätta, men den här pappan avbröt med en oväntad fråga: »Vad menar han då?« Helt ogenomtänkt svarade jag: »Kanske att han har makt att befria oss från det onda.« Svaret kändes klyschigt. Men den unga pappan sa: »Det måste vara skönt att få tro så.«

Det sägs att makt korrumperar. Så är det tyvärr för det mesta, men således inte alltid. Makten i sig själv är varken god eller ond, men den kan användas för olika syften. Allt beror på hur den används.

#MeToo har börjat lära oss att makt och sex är en förödande kombination som drabbat och drabbar chockerande många kvinnor.

Stora folkmassor i Iran protesterar mot att makt och religion har blivit en giftig soppa som kväver människornas frihet. Och i Sverige söker åtskilliga iranier i stället en religion som befriar. Det innebär en stor utmaning för oss kristna.

I Sydafrika byggdes apartheid upp av makt och rasism. Våld och vapen kunde skaka systemet men inte bryta ner det. Men när Nelson Mandela och Desmond Tutu inrättade Sannings- och försoningskommissionen blåste frihetens vind genom landet. »Personer som ansåg sig ha varit offer för våld fick tala inför kommissionen, och personer som begått våldshandlingar fick ge vittnesmål och be om amnesti.« (Wikipedia).

Och nu håller det sydafrikanska folket på att frigöra sig från den senaste presidenten Jacob Zuma. Trots sitt lands historia har han missbrukat sin makt till omfattande korruption och öppen polygami.

Ett heligt ögonblick på pizzerian vid Heidenstams torg i Uppsala. En ung man hade utsatt en ännu yngre för misshandel i Lötenkyrkan. Att det hade skett i kyrkan gav förstås rubriker. Jag gjorde en slät figur när jag i Tv4 Uppland skulle kommentera det som hänt.

Förövaren sattes på anstalt. Där mötte han Gud. Efter sin frigivning hade han flera försoningsmöten med dem han gjort illa. Ett sådant var på pizzerian som jag fick vara med på. Den som hade slagit började med att be om förlåtelse. Den andre avbröt med att han också hade gjort fel. Där och då skedde en försoning. Den som slagit såg mina tårar och konstaterade: »Hans gillar försoning.«

Det var genom att gå försoningens väg ända till slutet som Jesus förvärvade all makt.

Hans Lindholm

Präst

• Della
• Twittra