Lärjunga­skapets prislapp

Vad kostar det att följa Jesus? Carl Skarin skriver om en aspekt vi som kristna tenderar att gömma undan.

När jag häromveckan höll ett par nya jeans i min hand var min första fråga inte om de fanns i en viss storlek eller var de var producerade. Lite skamset upptäcker jag att min fråga var: »Vad kostar de?« Som att svära i kyrkan. Jag står i en butik driven av jeansentusiaster och inser att prislappen därmed skulle kunna vara precis vad som helst, och när den inte sitter tydligt uppmärkt på byxorna måste jag fråga. Om det ska vara någon idé att svettas i ett provrum vill jag ju veta om jag kan ta mig därifrån med dem. Men jag har inte svurit i kyrkan – butiksföreståndaren nickar förstående, frågar vad jag tänkt mig och plockar fram ett par byxor som passar bra, både i storlek och pris. Och så får jag en kopp kaffe.

Hur ofta ställer vi oss den frågan när det handlar om det kristna livet? »Vad kostar det?« När någon söker sig till kyrkan och undrar hur man blir kristen, hur ofta vill vi då inte i all välmening förklara hur lätt det är att bli kristen? Lätt att bli kristen, men hur lätt är det att vara kristen? Nåd, gratia, är ju ordet som gett oss vårt gratis. Av nåd, utan någon som helst insats från vår sida, får vi del av frälsningen. Ändå så kostar lärjungaskapet allt.

Att bli kristen är lätt, i betydelsen att det bara är en bön bort, och för många har det första mötet med Jesus kännetecknats av just det. Man har blivit överrumplad av enkelheten. För andra har det varit en lång kamp, och man har i förväg beräknat kostnaden. Inte minst blir det tydligt i mötet med asylsökande konvertiter. Inte i några andra dopsamtal har jag samtalat så mycket om lärjungaskapets kostnad, där man riskerar hälsa och liv, inte minst i hemlandet men också här i Sverige. I de samtalen blir det uppenbart att ingen tjänar på att vi tonar ner kostnaden. Tron blir ju snarare ännu mer attraktiv – den bär genom de svåraste prövningarna.

I dopet bärs vi fram, som barn eller vuxna, och vi erkänner att den skuld jag inte kan betala själv är betald till fullo av Jesus. I samma dop dör jag också bort från mig själv, för att uppstå till nytt liv i honom. Ett liv som nu tillhör honom, livets Herre. Därför kommer vi gång på gång på kollisionskurs med andra herrar i våra liv och vår samtid, och kostnaden blir påtaglig.

Vad har du haft för tillfällen där tron kostat på? Nästa gång det bränner till – vet då att han som kallar dig att följa själv går före och har lovat att ge kraft till varje prövning. Ibland förmedlad över något så enkelt som en kopp kyrkkaffe.