Under 1930-talet var det 40 000 söndagsskolebarn inom EFS och dess ungdomsförbund DUF. Behovet av hjälpmedel till både söndagsskola och andra grupper växte och tidningen Medhjälparen föddes. Här fick man lektionsförslag och tips om sång och lek till söndagsskolan, juniorarbetet, Solglimten och övrigt ungdomsarbete. 

Frågan om idrott i ungdomsarbetet diskuterades i DUF:s styrelse. På läger var det tillåtet att ha gymnastik men inte spela fotboll. Då nämndes att i Luthersk Missionsförening i Danmark tilläts fotboll fastän programmet i övrigt var helt positivt kristligt och stadsmissionär Alfred Furberg i Skellefteå skrev 1933: »Att de vid det första lägret tilläto fotboll och ändå blev en stor mängd av juniorerna frälsta.« 

I Skåne ordnades 1937 ett cykelvandrarläger med övernattning på hölogar. I Jämtland inbjöds 1939 till det första vinterlägret på Jämtbygdens ungdomsskola. Samma år även juniorläger i Värna, Östergötland.

Det ordnades många läger lokalt men 9–14 juni blev det premiär för Riksjuniorlägret på Bibelinstitutet i Södertälje. Mottot var Kristus –min framtid – mitt hopp! Omkring 150 juniorer från 17 landskap och 64 föreningar kom för att studera Bibeln, sjunga i lägerkören och medverka med sång och vittnesbörd.

1931 firade EFS 75 år. Först var det kolportörsutbildning, nu utbildades predikanter på Johannelund. Under 30-talet och depressionen i Sverige gjordes en långvarig utredning om utbildningen. Skulle den vara på Johannelund eller flyttas till Hagaberg, för att spara pengar? Även frågan om återköp av Johannelund som var sålt till Stockholms stad väcktes. Kärleken till Johannelund var stor och 1934 gav årsmötet styrelsen i uppdrag att återköpa marken.

Frågan om predikantavskiljningar hade pågått under en tid och den 20 juni 1931 skedde den första avskiljningen med handpåläggning av styrelsens ledamöter.

Predikanterna räckte dock inte till för föreningarnas gudstjänster och samlingar, utan behov uppstod av utbildning för frivilliga medarbetare. Den 4–24 januari 1932 skedde den första kursen på Mellansels folkhögskola. Ett bevis för att lekmannarörelsen fortsatte att utvecklas.

Trots den ekonomiska depressionen satsas pengar på nya lokaler. I Jämtland invigdes 1930 församlingshemmet i Sikås. Det kom så många att alla inte fick plats. I Västerbotten fick EFS en tomt av gruvbolaget och Bolidens kapell invigdes första advent 1930. Missionshemmet i Åsljunga invigdes i juni 1932 och blev en viktig kurs- och lägergård i Skåne. 1937 fick Göteborg sin nya gudstjänstlokal och sommarhemmet Svalkan i Stockholm köptes samma år. 

Nyåkers kristliga folkhögskola som startade 1922, flyttades hösten 1933 till Frostkåge och fick namnet Övre Norrlands Kristliga Folkhögskola. 1934 invigdes Nedre Norrlands kristliga ungdomsskola i Mellansel. Sedan invigdes Sundsgårdens ungdomsskola 1938 och Jämtbygdens ungdomsskola 1938 i Hålland. Det var början till EFS åtta folkhögskolor, som är många för lilla EFS.

Internationellt växte arbetet i början av 30-talet. I förra artikeln skrev vi om den nya kyrkan i Nakamte och 1932 blev Tafari Mekonnen Hospital invigt. Ras Tafari (Haile Selassie) hade skänkt tomt och pengar för både sjukhus och läkarbostad. Läkare var Erik Söderström. Pastorsparet Sally och Uno Karlsson (Kågebo) kom dit 1931, tog över församlingsarbetet och startade även bygget av en större kyrka som var klar 1935.

Relationen med Sverige var god och 1935 återgäldade Sverige Ras Tafaris besök i Sverige 1924, när kronprins Gustaf Adolf och prinsessan Ingrid besökte Etiopien.

Vid en mottagning efter gudstjänsten i Addis Abeba delade kronprinsen ut medaljen Vasaorden till pastorerna Nils Nilsson och Olle Eriksson och läkaren Söderström. Sigrid Berggren skrev om händelsen i årsskriften Varde ljus 1936: »Men när så H K H bad fröken Sigrid Berggren komma fram och med några hjärtliga ord lämnade mig Vasamedaljen i guld, 8 storleken (näst den största), då kände jag mig slak i knäna. Aldrig hade jag drömt om något dylikt. Det var ju mina 30 år härute och utmärkelse åt EFS … och såsom ett erkännande av även en kvinnas insats här ute.« 

Även Indiamissionären Vivi Rinman blev medaljerad 1935 med den engelsk-indiska regeringens Kaisar-i-Hindimedalj. Men sedan tog hyllningarna slut. 1935 tog italienarna över både Somalia, Eritrea och Etiopien och alla missionärer utvisades. Men inte alla lydde! Olle Andersson (Hagner) höll sig kvar till 1936.

Svenska Röda korset skickade 1935 ut en sjukvårdsdelegation som kallades Abessinienambulansen, med många fordon och personal. Bland dem Johannelundseleven Gunnar Lundström och läkaren Fride Hylander. Trots stora kors på biltaken bombades lägret och Gunnar avled tillsammans med 28 patienter.

När Afrikamissionärerna utvisades började man se på Tanganyika (Tanzania) som nytt möjligt område. Herbert Uhlin och Martin Nordfeldt gjorde 1937 en undersökningsresa. Årskonferensen 1938 godkände förslaget om nytt missionsfält. Dongobesh och Ilula blev de första stationerna. Anna Ström, Ingeborg Nordfeldt och Greta Johansson (Uhlin) var de tre första kvinnliga missionärerna. Gretas behandling av en hövdings åsna öppnade vägen och gav folk förtroende för hennes lilla klinik.

Kommentar:
Jag fastnar vid citatet »och ändå blev en stor mängd av juniorerna frälsta« om att fotboll tillåtits på ett kristet läger. Idag är aktiviteter av det slaget närmast regel än undantag sida vid sida med lovsång, bibelläsning och undervisning. Detta tankesätt kommer från en uppdelning mellan kropp och själ, mellan vad som uppfattas som världsligt och andligt. Idag har vi blivit bättre på att integrera hela människan i vår mission, med dess kreativitet, lust och tävlingsglädje.

Idag kanske vi behöver gå motsatt väg och återigen betona vad som ger evig frid, vad det innebär att leva i världen men inte av den. Och visa på brödet som kom ned från himmelen som vi erbjuds att äta, leva av och som vi får liv genom. »Guds ära är den levande människan« sade kyrkofadern Irenaeus; och det är en människa som är fri men ändå bunden till Jesus och sitt kall att älska sin nästa. En frihet från det egna, en bundenhet till Jesus och kärlek till sin nästa, som jag skönjer i min läsning av EFS verksamhet på 30-talet

David Lundin, EFS-praktikant 2021

• Della
• Twittra