Den som tror på Kristus, han måste under fattigdom se rikedom, under smälek se ära, under bedrövelse se glädje, under död se liv och behålla allt detta genom tron, som håller sig fast vid Guds ord och väntar sig sådant, skriver Martin Luther i Kyrkopostillan.

Luthers teologi är full av paradoxer och spänningar. En viktig tanke är att Gud här i denna värld (oftast) uppenbarar sig under sin motsats. När Gud själv skulle stiga in i vår synliga värld kom han som ett litet barn och lades i en krubba. När det avgörande i Guds räddningsaktion gjordes var den en förnedrande korsdöd som Jesus Kristus fick genomlida.

Varför arbetar Gud på detta sätt? En nyckel för Luther är 1 Kor 1:18: »Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft.« I det sammanhang som följer står det om hur grekerna söker vishet och judarna begär tecken men hur Gud valt att uppenbara sig i Kristus som blivit korsfäst. Ingen människa har genom sin egen vishet eller fantastiska andliga erfarenheter något företräde (1 Kor 1:26–31).

Kristendom är inte bara för andligt begåvade, utan för vanliga enkla människor som brottas med livet. Mötesplatsen med Gud är inte i filosofernas spekulationer eller i de fantastiska upplevelsernas miljöer. I en värld full av tvetydigheter och lidande har Gud valt att uppenbara sig i livets absoluta botten, mitt i tvetydigheterna och lidandet, i en död på ett kors. Vill jag möta Gud får jag gå till korset. En av vår tids mest uppmärksammade teologer, Jürgen Moltmann, skriver om vad Kristus betydde för honom som lidande krigsfånge: »En teologi som inte talade om Gud i termer av den övergivne och korsfäste skulle inte ha trängt igenom till oss då.«

Korsets teologi är inte bara en isolerad lärosats. Det är en central aspekt på hela Luthers teologi. Vi har redan antytt några av de praktiska poängerna med korsets teologi. Korsets teologi är för Luther trons praxis. Det finns därför många tillämpningspunkter på korsets teologi. Ytterligare ett par som kan lyftas fram är:

1) Korsets teologi utesluter inte att Gud kan göra under, eller att det går att framställa goda och intressanta filosofiska utredningar som har med kristendom att göra, men mötesplatsen är den korsfäste Kristus. Kristendom är inte primitiv när den är upptagen med Jesus Kristus, den korsfäste och uppståndne. När den är upptagen med Kristus är den tvärtom som mest central och vital.

2) Korsets teologi hjälper mig att hantera anfäktelsen när Gud tycks vara död eller när olyckan drabbar mig och Gud bara är tyst. Då är jag i samma situation som lärjungarna vid korset. Tro är att se genom korset på uppståndelsen och veta att trots allt jag upplever är Gud lika nära hela tiden. Livets svårigheter används av Gud för att förankra oss i tron som bär bortom alla saker vi kan råka ut för.

• Della
• Twittra