Hur kan jag hjälpa den som mår dåligt?

Salt ställde Veronica Widell, högskoleadjunkt i själa­vård, inför en klurig fråga. Detta är vad hon kom fram till.

Fråga: Det finns många i min närhet som mår dåligt. Hur kan jag stötta dem?
Elsa, 14 år

Svar: Något av det finaste vi kan göra som människor är att bry oss om varandra och visa omtanke om dem vi har runt omkring oss. Vi behöver alla omsorg och någon som bryr sig, från att vi föds och genom hela livet. Behoven är olika beroende på ålder, var vi befinner oss i livet och en massa olika omständigheter. Livet kan vara spännande och härligt men också ibland svårt och besvärligt –  det är naturligt. Särskilt behöver vi så klart att någon bryr sig när livet är tufft och när vi mår dåligt.

Det är bra att du skriver att du vill stötta, för det kan vi nästan alltid göra, på det sätt som vi kan. Men ofta kan vi känna att vi vill eller borde göra mer än att »bara stötta«. När vi möter någon som berättar om ohälsa, är ledsen eller brottas med problem, så vill vi gärna kunna fixa problemet, ta bort det onda och göra allt bra. Och det kan vi nästan aldrig göra! För att kunna göra en skillnad behöver vi förstå att vi inte kan fixa, lösa och göra allt bra – men vi kan stötta!

Jesus ger oss ett bra exempel på vad det kan vara att stötta, när han möter trötta, ledsna och besvikna lärjungar på vägen till Emmaus (Luk 24). Han går tillsammans med dem en bit på vägen, han frågar hur de har det, han lyssnar och låter dem berätta. Han stannar en stund extra och delar gemenskapen med dem och han påminner dem om vem han är. Det gör att hoppet sakta återvänder till lärjungarna. 

Vi kan göra som Jesus – vi kan gå med en bit på vägen tillsammans med den som mår dåligt, vara en vän som lyssnar, kanske ta en fika ihop och påminna om att Jesus är med oss när vi har det tufft. Det kan vara att »bära varandras bördor« som Paulus talar om i Galaterbrevet (6:2). Ett par verser längre fram vänder Paulus på orden och säger: »var och en måste själv bära sin börda« (6:5). Det låter som en motsägelse, men Paulus påminner om något viktigt. Vi får stötta på det sätt vi kan när någon har det särskilt tungt, men vi kan inte ta ansvar för en annan människas liv.

Ibland kan vi behöva uppmuntra någon att ta kontakt med en klok vuxen – söka hjälp på vårdcentralen, hos en själavårdare i kyrkan eller kanske hos kuratorn i skolan. 

»Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila«, säger Jesus i Matteusevangeliet 11:28–30. Det kan vara en inbjudan att ge vidare till någon annan, men också till dig själv. Vi får be för och lämna över ansvaret till Jesus för dem vi känner omsorg om och vill stötta.