Krönika Salt

För att ni frimodigt talade om Jesus

När jag var 15 år gammal åkte jag på mitt första Livskraftsläger. Det var spännande, nytt, lite konstigt och roligt. Jag minns inte mycket, men jag minns nyårsnatten. Det var då som jag förstod vad alla pratat om: att Jesus lever och att han vill leva med mig. Gissa om jag för alltid blev förvandlad efter den kvällen? När jag kom hem från Livskraft sov jag ett dygn. Jag tror att jag behövde den vilan, både för att jag hade varit vaken hela sista natten, men också för att något nytt hade börjat spira inombords. Vardagen efter lägret skulle komma att bli väldigt utmanade. Som ensam kristen både hemma och i skolan blev min ungdomsgrupp och mina ungdomsledare helt avgörande.

För det var just där, i det lokala sammanhanget tio minuter hemifrån, som jag växte som lärjunge. Det var i mötet med mina ungdomsledare som jag mötte Jesus. De var engagerade, tog sig tid för våra frågor och undervisade med skärpa och djup. De lärde oss att be och att älska vår nästa. Trots att jag varken hade koll på vem Rosenius var eller varför man sa så många konstiga ord i kyrkan, så fick jag vara med. De såg den längtan jag bar på och de gav mig plats att växa. De blev mina stora förebilder i livet som jag fick ta rygg på, och för det är jag evigt tacksam.

För ärligt talat, det var inte kakorna eller den bleka kyrksaften som höll mig kvar. Det som fångade mig var att ni frimodigt talade om Jesus. Och vet ni? Det är fortfarande vårt uppdrag. Att ge vidare vad vi en gång fått som gåva. Utifrån detta uppdrag måste vi gång på gång rannsaka oss själva och ställa de utmanade frågorna: Förvaltar vi våra gåvor klokt? Är vi välkomnande? Hur höga är våra trösklar? Pratar vi så människor förstår? Tar vi vårt uppdrag på allvar? Är vi människor som andra kan ta rygg på? Pekar vi på Jesus?

Visst är det lockande ibland att tänka att växten sker på annan plats. I andra länder eller på coola läger. Förstå mig rätt. Växt sker även där, men glöm för allt i världen inte det lokala sammanhanget. Förminska aldrig ditt uppdrag där eller de människor som kommer dit. Det händer mer än du tror.

Sträck på dig EFS och Salt. Vi är bärare av världens bästa nyheter. De är allt annat än förlegade, gråa eller tråkiga. De är fulla av liv, sprudlar av färger och Jesus – som är motsatsen till tråkig. Glöm aldrig varför vi har våra aktiviteter och verksamheter.

För att ära Jesus och för att andra ska få möjligheten att lära känna honom.

 

Amanda Vadian, vikarierande generalsekreterare Salt