Ett strålande hopp

När talibanerna återtog makten i Afghanistan innebar det kraftiga begränsningar för framförallt flickors tillgång till utbildning. EFS sam­arbets­partner Sat-7 sänder programmet Sun of Hope, som ger afghanska barn möjlighet att lära sig läsa och skriva.

Inspelningsstudion har fyllts med små, röda bord och stolar och prytts med färgglada affischer. En av väggarna består av en stor bild av ett fönster med en skolgård utanför. Vid ett stort blädderblock längst fram står programledaren Arash Jan, iklädd t-shirt och en mörkblå kavaj. Han tittar in i en av kamerorna, pratar engagerat, och snart dyker olika symboler upp på en skärm bakom honom: en kvadrat, en triangel och en cirkel. Andra säsongen av Sat-7:s produktion Sun of Hope spelas in i Finland, men tittarna finns någon annanstans.

I Afghanistan är en stor del av befolkningen illiterat, och sedan talibanerna återtog makten 2021 har framförallt flickors tillgång till utbildning begränsats kraftigt. Uppskattningsvis 3,7 miljoner barn i Afghanistan går inte i skolan, och då 80 procent av afghanerna saknar internettillgång är det omöjligt att förlita sig på digitala inlärningsverktyg. Redan innan talibanernas övertagande var läskunnigheten låg i Afghanistan. Statistik från 2021 visar att endast 37 procent av de vuxna – 23 procent av kvinnorna – kunde läsa. Dessa siffror beräknas nu gå ner ytterligare. Afsoon*, en ung flicka i Afghanistan, berättade för Sat-7: »Om jag hade haft vingar, skulle jag ha flugit till en plats där jag får gå i skolan, för här i Afghanistan får jag inte studera.«

Armineh*, en annan tonårig flicka från Afghanistan skrev ett öppet brev till Sat-7 kort efter talibanernas övertagande: »Det här är slutet på mina drömmar. När jag tänker på de begränsningar som den nya regimen kommer att införa, tänker jag att det inte finns någon framtid för mig. Under denna regim kommer flickor och kvinnor inte ha samma rättigheter och kvinnor kommer inte att ha någon given plats i samhället.«

Det kristna satellit-tv-nätverket Sat-7 verkar i Mellanöstern och Nordafrika. Genom tv-program på många olika språk har miljontals människor fått höra evangeliet om Jesus. En del av det gedigna programutbudet riktar sig till barn. Dessa program betyder mycket, framförallt för barn på flykt, eller som av andra anledningar saknar tillgång till utbildning. 2015 lanserades My School som en respons på kriget i Syrien då många elever tvingades lämna sina skolbänkar. Över 400 avsnitt behandlade allt från matematik och naturkunskap till arabiska och franska och uppskattningen från tittarna lät inte vänta på sig. Sat-7:s gensvar på situationen i Afghanistan blev det utbildande barnprogrammet Sun of Hope – för att återupprätta hoppet.

Sun of Hope sänds på dari, den variant av persiska som talas i Afghanistan. Den första säsongens femton avsnitt fokuserade på grundläggande läskunnighet – allra först lektioner i alfabetet. Halvtimmesprogrammen riktar sig främst till barn mellan fem och sju år, men kan lika gärna hjälpa äldre barn eller till och med vuxna som inte har tillgång till utbildning.

 – Språket är porten till annat lärande. Vi hoppas att detta blir ett första steg i inlärningsprocessen för afghanska barn, för att senare kunna gå vidare till andra ämnen.

Vi vill att våra tittare ska utveckla sina kunskaper, förmågan att tänka kritiskt och vara i stånd att interagera med resten av världen. Det här kommer att ge dem hopp för framtiden, säger Nader Taghizadeh, programansvarig. 

Programmet sänds gratis via satellit och når Afghanistan, Iran och närliggande länder – det enda som krävs är en satellitmottagare och parabol. Dessutom finns Sun of Hope i Sat-7:s app, vilket gör mottagningsområdet ännu större. På grund av situationen i Afghanistan, den unga målgruppen och den begränsade internettillgången, är det nästintill omöjligt att veta hur många som sett Sun of Hope. 

– Då publiken till största del är illiterat saknar tittarna möjlighet att kommentera på sociala medier eller ge feedback på andra sätt, säger Nader och tillägger att för de allra flesta är tv och radio den enda kontakten med omvärlden. Viss respons nås produktionen ändå av, genom kommentarer på Youtube eller telefonsamtal. Läraren Arash får ofta uppskattande kommentarer skickade direkt till sig. Produktionsteamet fascineras över hur många vuxna som har hört av sig och sagt att de blivit hjälpta av lektionerna. 

– Samtidigt som vi inte har några officiella tittarsiffror hör vi genom indirekta kanaler att programmet blir sett – och gör en verklig skillnad, säger Nader. 

Varje avsnitt på 25 minuter kostar ungefär 3800 kronor att producera och är liksom allt annat i Sat-7:s verksamhet helt gåvobaserat. Sat-7:s utbildningsprogram ger unga människor möjligheten att lära sig och utveckla livsviktiga kunskaper, vilket kommer att förbättra deras framtidsutsikter. Men de skapar också potential för något annat: möjligheten att ta emot evangeliet om Jesus. Nader fortsätter: 

– Jag hoppas att vi genom dessa utbildningsprogram via satellit-tv kan bidra till att utbilda barn som inte kan läsa eller skriva, så att de så småningom kan ta emot evangeliets goda nyheter.  

*Afsoon och Armineh heter egentligen något annat.