För att förstå bakgrunden till Somalilands självständighetsanspråk får vi gå tillbaka till den koloniala gränsdragningen som delade upp det somaliska folket. Somalierna hade ett stort landområde som innefattade norra Kenya, östra Etiopien, nuvarande Djibouti, italienska Somalia och brittiska Somaliland. Hos den utbildade eliten var strävan mot självständighet och viljan att samla hela det somaliska folket i ett »stor-Somalia« stark. Under avkoloniseringen på 50- och 60-talen bildades politiska partier både i det italienskt administrerade Somalia och i brittiska Somaliland. Förenandet av hela den somaliska nationen blev en målsättning för den somaliska eliten, vilket drev på statsbildningen av det vi idag känner som Somalia.

Det brittiska Somaliland var det av somaliernas geografiska områden som först fick sin självständighet. Man blev därmed det 15:e afrikanska landet att bli självständigt. Men som ett led i viljan att förena hela det somaliska folket genomfördes sammanslagningen med italienska Somalia i söder den 1 juli samma år. Då bildades republiken Somalia.

Republiken Somalia fick sin huvudstad i Mogadishu i södra delen av landet, långt ifrån Hargeysa som varit huvudstaden i brittiska Somaliland. Somalilands politiker kände sig marginaliserade trots att man innehade cirka 30 procent av Somalias parlament. När Somalias president Shermarke mördades 1969, gjorde militären Siyad Barre en oblodig statskupp. Hans regim var till en början populär men blev med tiden alltmer auktoritär och diktatorisk. Detta ökade oppositionen i hela Somalia, men kanske särskilt i Somaliland. 1981 bildades Somali National Movement (SNM) av personer från Somaliland som en av motståndsrörelserna till Siyad Barres regering, och man inledde en väpnad kamp. I regeringens försök att slå ut SNM bombade Somalias flygvapen staden Hargeysa 1988, vilket ledde till ett stort antal döda och över hundra tusen invånare på flykt till Etiopien. Denna händelse fick avgörande betydelse för viljan att återskapa ett självständigt Somaliland. 

Medan flera beväpnade grupper stred mot Siyad Barres regering i söder och till slut drev honom på flykt, lyckades SNM befria hela Somalilands territorium i januari 1991. Landet var då sargat, både materiellt och socialt. Men till skillnad från södra Somalia, där krigsherrar stred för kontroll över olika områden, fokuserade man i Somaliland på försoning och enighet mellan de olika klanerna. Under de kommande åren genomfördes stora, lyckade satsningar på försoning av Somalilands äldste och ledare.

Somaliland antog sin konstitution 2001 och höll sina första lokala val året därpå. Då bildades också de politiska partierna som enligt konstitutionen bara får vara tre. År 2003 höll man sitt första demokratiska presidentval över hela landet. Sedan dess har man hållit två parlamentsval, två lokalval och tre val till president, nu det senaste i november 2024 då Abdirahman Irro blev vald till Somalilands sjätte president. 

Somaliland är stolt över sin demokratiska utveckling. Hela den demokratiska processen och valen har till viss del stöttats av olika givare, däribland Sverige, men man har varit tydlig med att det är en del av det generella stödet till Somalia. Det senaste presidentvalet i Somaliland var i stort sett bekostat av egna resurser. Kvinnor har ofta utgjort en majoritet av väljarna, samtidigt som de är marginaliserade i det politiska livet. Till exempel finns det bara en kvinna i parlamentet bestående av 82 parlamentsledamöter.

Men demokrati är ju inte bara fria demokratiska val. Mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, religionsfrihet och fri media är ju också kännetecken för en demokrati, åtminstone i västerländsk bemärkelse – här har inte Somaliland kommit lika långt. Under de senare åren har det förekommit flera fall där journalister har häktats, kristna har fängslats anklagade för att ha lämnat islam eller för att de spridit sin tro, och homosexuella har blivit fängslade.

Utvecklingen i Somaliland har också kantats av politiska konflikter och försenade val som lett till förlängda regeringsmandat. I februari 2023 bröt en allvarlig konflikt ut i den östra delen av regionen, i ett område som länge har varit omtvistad och som Puntland, en medlemsstat i det federala Somalia, också gjort anspråk på. Nu vill den delen av Somaliland vara en ny medlemsstat under Somalias federala regering under namnet SSC-Khatumo. En annan stor utmaning är arbetslösheten bland unga. Många ungdomar drömmer om att lämna landet för att söka bättre möjligheter utomlands. Dessa är två av de utmaningar som Somalilands nya regering måste ta itu med.

Många frågar sig om USA:s president Trump kommer att erkänna Somaliland som han tidigare antytt. Skulle det leda till en väpnad konflikt med Somalia, och hur skulle Egypten och andra länder i regionen reagera? Frågorna blir många. Den nya regeringen i Somaliland anses vara mer benägen till förhandling med Somalia. Men förhoppningarna i Somaliland om att bli en självständig stat hålls fortsatt vid liv. 

• Della
• Twittra