Psalm

256: Var inte rädd

Författaren och poeten Ylva Eggehorn (f 1950) har länge varit en viktig röst i Sveriges kulturliv och kyrkoliv. I unga år blev hon kristen och kom med i Jesusrörelsen som den kallades. Med sina framträdanden och diktsamlingar, till exempel Ska vi dela, blev hon en förebild för många av oss unga kristna på 70-talet.

Av hennes sju texter i psalmboken är Var inte rädd (SvPs 256) den mest sjungna och älskade. Det är en psalm såväl för alla vanliga dagar som för de svåraste.

Denna psalm har en speciell bakgrund. Det var 1972 på Sigtunastiftelsen. Vid en måltid mötte hon ett polskt judiskt par, far och dotter. De bar på en tung sorg, mamman hade dött under de svåra åren och flickans bror hade sedan varit svårt deprimerad i många år och till sist tagit sitt liv. De skulle resa vidare nästa morgon. På kvällen i sitt rum bad Ylva till Gud om att få en dikt som skulle kunna bli till hjälp för den lilla familjen. Säkert får hon, som andra, oftast mödosamt arbeta fram sina texter, men denna gång fick hon orden från Gud.

Psalmens text är väldigt öppen, med bilder som också många som inte är kristna har kunnat ta till sig: ensamhet, mörker, ljus, någon som längtar efter mig, en hamn att färdas till. Samtidigt är den djupt biblisk, med anslaget Var inte rädd. Det sägs att de orden finns 365 gånger i Bibeln. Kanske är det så, men uppmaningen är ju lika viktig oavsett. Det hemliga tecknet och namnet »som skyddar dig…« går tillbaka ända till Kain i 1 Mosebok. Vi kan tänka det som korsets tecken och namnet Jesus. Den följsamma melodin skrevs av Lars Moberg, som var kyrkomusiker i Borlänge och även har tonsatt SvPs 313, Min frälsare lever.

Drygt 30 år senare kom tsunamikatastrofen i Sydostasien, då omkring 225 000 människor miste livet, varav 543 svenskar. De döda kropparna skickades tillbaka till Sverige allt eftersom de identifierades. Varje gång ett plan med en kista lyfte, stod de sörjande samt personal från räddningstjänsten, Röda korset, Svenska kyrkan med flera och tog avsked – och alltid sjöngs Var inte rädd. Så fick den namnet Hemfärdspsalmen och numera finns också texten på en minnessten utanför Phukets flygplats.