Nu är det påsk i kyrkoåret. Påskdagen har sina givna psalmer, men vad sjunger man alla söndagar i påsktiden därefter? Jag kan tycka att urvalet i psalmboken är ganska begränsat. Men en pärla som vi kan använda är Världen som nu föds på nytt. Den är påskpsalm och vårpsalm i ett.

N F S Gruntvig, Danmarks store kyrkoman och psalmdiktare, som också var folkhögskolans grundare, skrev den första skandinaviska texten. Det danska ursprunget märks, för i denna psalm blommar det redan till påsk medan vi i norra Sverige har snödrivor och kyla kvar. Men snart kan även vi glädjas över fågelsång och skaparkraft!  

Psalmen översattes till svenska 1969 av den mästerlige Anders Frostenson. Texten är härlig och känns modern. Därför älskar jag att se att originalet skrevs redan på 1100-talet av Adam av S:t Victor, en fransk författare, präst och psalmdiktare. Visst är det helt underbart att den världsvida kyrkan har sånger som är så gamla och ändå fortfarande fullt användbara och sångvänliga! Vi är inte den första generationen som tror på Jesus och lovsjunger hans uppståndelse. 

Troligen lät det ändå helt annorlunda när Adam av S:t Victors psalm började sjungas i franska kyrkor på 1100-talet. Då var ju meloditraditionen en annan. Den härliga melodi vi har i psalmboken – vårlig och lättsjungen – bidrar till att Världen som nu föds på nytt är en så bra psalm. Den skrevs 1861 av organisten och kompositören Johann Hartmann, verksam i Köpenhamn. Han räknas som en av Danmarks främsta och mest populära tonsättare.

Psalmen beskriver vad som sker både i naturen och i Andens värld i påskens och vårens tid. I Frostensons svenska text är det framför allt i vers 3 och 4 som påskens kraft bryter igenom. Genom Kristi uppståndelse har döden förlorat sin makt och det ljungande svärdet som vaktade ingången till Edens trädgård (enligt 1 Mos 3) är borta. Nu står paradisets portar åter öppna för oss till att få leva i »alla somrars sommar«. Glad påsk!

• Della
• Twittra