Vad kännetecknar en bra gudstjänst? Vad är kvalité i gudstjänstfirande? När frågan ställs brukar de svar som ges peka på en mängd olika faktorer. Några skulle säga »att lekmän får medverka«, andra »att alla åldrar trivs«, »nya moderna gudstjänstformer«, »gamla beprövade liturgier«, »lovsångsband«, »klassisk psalmsång«, »en bra predikan« eller kanske någon som är trött på sin präst eller pastor skulle säga: »ingen predikan alls.«
Om vi går med frågan till Carl Olof Rosenius skrifter finner vi inte några kommentarer om liturgier i sig, även om det inte är svårt att utläsa att den gudstjänstform som låg honom varmast om hjärtat var den form av varma och nära möten som han vuxit upp med i läsarväckelsen i Västerbotten. Läsarmötet innebar en samling – oftast i ett hem dit intresserade bjudits in – där man sjöng och bad tillsammans i samband med att någon läste ur Bibeln eller ur någon postilla, det vill säga en bok med tryckta predikningar. I allmänhet lade någon också ut budskapet med egna ord.
I kyrkorna följde man en enhetlig ordning med prästen som huvudaktör. Här präglades språket i liturgin av högtidlighet och ordning. Även om Rosenius hade sitt hjärta främst i det enkla läsarmötet, tog han inte avstånd från gudstjänsten i Svenska kyrkan. Han hade ju själv tänkt bli präst och drev hela tiden en kyrkolojalitet i sina skrifter. Enklast kan nog förhållandet mellan dessa två former för Rosenius beskrivas som komplementärt: två sidor av gudsrelationen – närhet och helighet – som båda hade sin plats.
Kvalitetsfrågan satt för Rosenius djupast sett inte i formerna utan i teologin. Här har vi i vår senmoderna tid något viktigt att lära. I vår kultur blir det ofta förpackning, form, design och utsida som får väga tyngst i våra omdömen. Innehållet får en underordnad roll.
Vad är då enligt Rosenius teologiskt viktigast för våra samlingar, vare sig det handlar om liturgiskt rika gudstjänster eller nära möten i den lilla gruppen?
1) Kristi ord. När Rosenius utlägger Kolosserbrevet 3:16 – »Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom …« – lyfter han fram att Ordet är universalmedlet »mot allt andligt ont, såväl i den enskilde kristnes liv som i församlingens«. Utan Guds ord är vi maktlösa. Guds ord ska inte bara vara en gäst i våra liv, utan en ständigt inneboende. Det ska praktiseras, användas och få dominera våra liv. Det kanske kan låta trångt och inskränkt, men det handlar om att låta Gud få verka i våra liv. För den människa som mött Jesus Kristus är det allt annat än trångt. Det är att få leva nära den som offrat allt för henne och som älskar henne över allt. Och vad är frihet – om inte att vara rakt igenom älskad, försonad och förlåten?
Kvalitetsfaktor nummer ett handlar alltså för Rosenius om att Kristi ord kommer till uttryck. Omvandlat till en testfråga för gudstjänstens kvalitet: Är det Guds ord, och då främst om Kristus och vad han gjort, som jag möter i gudstjänsten/mötet och dess liturgi? Uttryckt med andra ord: Får lag och evangelium ljuda? Lagen avslöjar sanningen om mig – jag behöver en frälsare. Evangeliet räcker mig räddningen – jag har en frälsare i Jesus Kristus. I jämförelse med detta bleknar alla andra faktorer i betydelse.
2) Gemenskapen. En kvalitet som Rosenius ofta lyfter fram är »kärleken till bröderna«, i vilken alla kristna män och kvinnor kan ingå. Den kristna syskongemenskapen är en frukt av att Kristus först har älskat oss. Det är en kärlek som vilar på att vi fått syndernas förlåtelse (Jesajaboken 1:18) och därför är kallade att förlåta varandra (Matteusevangeliet 6:12). I den kristna församlingen finns därför en kärlek som kan bära mycket och som man inte hittar någon annanstans. Även om kärleken till de kristna har en framträdande roll är den ett sekundärt tecken för Rosenius. Det är visserligen en naturlig följd av det rätta förhållandet till Kristus, men syndens verklighet komplicerar bilden.
Ett andra kvalitetstecken – om än mer osäkert än det första – är således utifrån Rosenius andliga vägledning om det växer fram en kärlek, förlåtelse och barmhärtighet utifrån våra gudtjänster och möten.
Det finns ett antal andra kvalitetsfaktorer som det allmänna prästadömet, den andliga sångens betydelse med mera som nämns i Rosenius bibelutläggande artiklar och är sammankopplade med den kristna församlingen. De är verkligen inte oviktiga, men de är i sin tur egentligen följder av att Kristi ord delas och gemenskap kring Kristus odlas. Kanske kan allt kokas ner till att gudstjänster och möten har ett mål: att hjälpa oss att leva nära Jesus. Och då handlar det inte om våra egna föreställningar om vem Jesus är, utan om den Jesus Kristus som Guds ord talar om; han är den enda säkra mötesplatsen med den treenige Guden.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet