För att lära oss mer om söndagsskolan besöker vi Ersmarkskyrkan. Den är, som många EFS-kyrkor, en samarbetskyrka med Svenska kyrkan och ligger strax utanför Umeå. Här möter vi två ideella söndagsskoleledare, Sara Olofsson, till vardags onkologisjuksköterska, och Magdalena Sandberg, som är distriktskonsulent i EFS Västerbotten. Båda flyttade med sina familjer till Ersmark samtidigt 2006, de har barn i samma ålder och är engagerade i kyrkans söndagsskola. Genom sina erfarenheter har de fått uppleva skillnaden som ett bra verktyg kan göra för att ge stöd i såväl förberedelser som utformning.
– Man behöver inte ha något färdigt material för att ha en söndagsskola, man kan utifrån bibeltexter knåpa ihop något själv, men det hjälper och utmanar mig att utgå från Skattenmaterialet, säger Magdalena.
Sedan 2012 har de använt sig av Salts söndagsskolematerial »Skatten – på äventyr med Gud«, ett koncept som växt med åren.
– Skatten kommer ursprungligen från Norge där den används flitigt, både i Norska kyrkan och i frikyrkorna. Vi hakade på direkt när den kom till Sverige. Magdalena åkte till Norge när materialet introducerades och kom hem och sa att det var både spännande och bra, något vi borde haka på, säger Sara och fortsätter:
– Om jag får backa bandet så utgick vi hela tiden från Barnens bibel och då blev det lätt att man valde texter som man själv kände sig trygg med. Det blev exempelvis berättelsen om Noa och arken alldeles för ofta, djuren fick gå in och ut ur arken gång på gång. Med Skatten, som har ett långsiktigt upplägg, kommer nya berättelser som jag själv nog inte skulle ha valt. Texter som jag vid första anblicken inte riktigt får ihop själv. Som till exempel dagens samling som handlar om Guds helighet.
Vårt samtal börjar nämligen tillsammans med den grupp barn som samlats i kyrkan för just Skatten. Det blir ledtrådar, bibelord och böner utifrån temat Guds helighet, och så många skratt. Efter avslutad samling sätter vi oss i kyrksalen för att fortsätta samtalet.
Sara och Magdalena är båda överens om att ledarhandledningen med bakgrundstänket är nyckeln. Fördelen är att den står på en tydlig teologisk och pedagogisk grund. De berättar entusiastiskt om Skattens fem delar, där varje samling innehåller: Gemenskapen, Temat, Eftertanken, Uppdraget och Avslutningen. Själva pedagogiken bygger på Howard Gardners idéer om nio intelligenser. Därav de olika momenten och de olika medierna som filmer, dockteater, sång och så vidare. Teologin är klassiskt evangeliskt-luthersk och anpassad för att fungera i alla evangeliska sammanhang.
– I början var det svårt att få alla att sitta still under de mer stillsamma momenten – men barnen vande sig snabbt och nu uppskattar de även stillheten under samlingarna, säger Sara, och tänker på övergången från den mer improviserade söndagsskolan till Skatten.
Efter en stunds paus fortsätter Magdalena:
– En styrka är, som sagt, att Skatten inte väjer för de svåra texterna, men det jag älskar mest är eftertankemomentet, att stanna upp inför texten och få vända och vrida på den tillsammans med barnen.
De tycker båda att Skattenkonceptet verkligen är som en skattkista att gräva ur.
– Materialet är gediget, genomarbetat och består av många alternativ till en samling.
Man måste göra sina val för att få till en samling som passar en själv och de barn man möter, säger Sara.
Magdalena fyller i:
– En utmaning är att ta sig tid att gå igenom allt tillgängligt material. Egentligen behöver man inte göra det, men det berikar om man gör det. Den stora fördelen är att allt material, med media och sånger och så vidare, är webbaserat och planeringen sker online. Vi tar helt enkelt en dator och ses över en kopp kaffe, så sätter vi ihop en samling. Eller ibland planerar en av oss själv och då mejlar man ut den färdiga samlingen i pdf-format till de andra ledarna. Just att det är online är en stor hjälp – bara det att man aldrig mer behöver åka tillbaka till kyrkan efter en kvarglömd ledarhandledningsbok.
Med så många möjligheter – hur påverkar Skatten gudstjänstlivet i stort?
– Vi har Skattengudstjänst en gång i månaden. Det är faktiskt väldigt uppskattat – man använder samma koncept, men nu som gudstjänstordning i en familjegudstjänst, konstaterar Magdalena, och Sara fortsätter:
– Då är det barnen som är mest hemma i gudstjänsten och de vuxna får hänga på. Det blir verkligen en gudstjänst som aktiverar hela församlingen och gör alla delaktiga. Man får tänka till ordentligt kring just moment som Uppdraget, så att det passar församlingen, oavsett ålder och förmåga.
I vanliga fall finns Skatten närvarande i gudstjänsten genom att skattkistan med dagens ledtrådar öppnas gemensamt, innan barnen går iväg till sin samling.
– Barnen får en egen spelplan – men är ändå är kvar i gudstjänstgemenskapen och skattkistan ger de vuxna en sneakpeak om vad samlingen kommer att handla om. Det öppnar upp för samtal när man ses igen, något att ta med sig hem, säger Sara.
En stor utmaning för många föräldrar i dag, kanske främst de vi möter i församlingens kontaktyta mot samhället, är om vi verkligen ska påverka våra barn i ena eller andra riktningen. Vad tycker Sara och Magdalena? Efter en stunds tystnad svarar Sara:
– Det handlar om att väcka en nyfikenhet på vad Bibeln handlar om. Jag brukar tänka att vi sätter frön som kan växa nu eller ligga och gro ända till vuxen ålder. Oftast är det barnen själva som kommer med sina frågor och så får vi tillsammans söka svaren.
Magdalena avslutar samtalet med att konstatera:
– Jag tror att det viktiga är att både barn och vuxna får mötas i bibeltexten. Och att vi som leder måste våga ta ett steg tillbaka och låta barnen få »provtänka«. Sedan är det viktigt att ledarna är närvarande med sin tro och sina erfarenheter – då blir det ett möte som berikar oss alla. Tillsammans är grejen.
Skattens fem delar
- Gemenskap – med ledtrådarna som finns i skattkistan och den gemensamma bönen.
- Dagens tema – som är den bibeltext ledtrådarna pekade mot och som kan gestaltas genom dockteater, drama, bilder eller film m.m.
- Eftertanke – då landar vi
i temat och texten samt ger tid för reflektion och samtal. - Dagens uppdrag – som är den praktiska appliceringen av texten. Det är här som till exempel att bygga med Lego kommer in.
- Avslutning – då man återkopplar till ledtrådarna,
avrundar samlingen och landar i budskapet.
Vill du veta mer?
På skatten.nu finns inspiration och möjlighet till prenumeration – häng med på ett äventyr med Gud.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet