Tillsammans får vi växa i Andens gåvor

I mitt barndomshem kom predikanterna ofta på besök. De berättade de mest fantastiska berättelserna om hur den helige Ande kan leda i vardagen. Jag satt där vid min middagstallrik och längtade, jag ville ha del av det liv som predikanterna talade om. Jag blev därför inte chockad den söndagseftermiddag då en predikant på besök sa »Du talar väl i tungor« som om det vore den naturligaste saken i världen. Nej, svarade jag. Han frågade om han fick be för mig och jag sa ja. Mitt i vardagsrummet bad mannen en kort bön för mig. Det var enkelt, odramatiskt, tonårshjärtat jublande och en gudslängtan bubblade. Mitt barndomshem blev en rustningsplats för mig.

Som vuxen kan jag fundera över hur församlingen blir den trygga platsen för rustning, en plats för både undervisning och förbön men också praktisk övning i de gåvor Gud ger till församlingen. Jesu liv är vårt föredöme. Han undervisade sina lärjungar och sedan tog han med dem på praktik. Först fick de titta på hur Jesus gjorde, sedan fick de vara med och arbeta tillsammans med Jesus, för att slutligen få arbeta själva. Lärjungarna fick under de år de vandrade med Jesus vara med om de mest otroliga mirakel och alla Guds gåvor kom till uttryck.

Nu är det kyrkan som är Kristi kropp. Gud Fader har gett oss Anden och Anden är den samme och gåvorna är de samma. Vi behöver praktik. Det innebär att vi behöver gå tillsammans med de mer erfarna för att sedan i vår tur träna andra. Tänk om vi i relationer, i församlingens mitt, fick gå tillsammans och växa tillsammans i det som är Andens gåvor och uttryck.

Kerstin Oderhem, missionsföreståndare

 

Grattis Kerstin Oderhem – EFS nya missionsföreståndare

I början av april landade beskedet – Kerstin Oderhem är EFS nästa missionsföreståndare. Med stor glädje har Budbäraren äran att gratulera henne till den nya tjänsten. En nyhet som vid intervjutillfället är dagsfärsk. Processen har pågått längre än så, det var redan för två år sedan som tanken väcktes första gången hos Kerstin.

– Allt det här är lite overkligt just nu. Herren har viskat detta i mitt hjärta och under EFS medarbetardagar i Etiopien förra hösten utmanade han mig på nytt. Jag upplevde hur Gud frågade om jag var redo att gå vidare dit han kallar, säger Kerstin.

Nu är allt klart, till hösten startar hon på EFS rikskansli i Uppsala.

– Jag ser det som att Herren lägger ett stort pussel som handlar om Guds rike. Där är vi alla medarbetare. Nu har jag fått den här platsen för en tid och jag får lita på att han bär mig i det, men just nu går jag med ett förväntansfullt och bävande hjärta.

Tillsammans med sin familj, maken Henrik samt de två barnen Samuel, 19 år och Sanna, 17 år, gläds de över beskedet och ser med spänning fram emot det nya. Det kommer bland annat innebära mer resande.

– Vi kommer inte flytta från Rydaholm. Jag kommer pendla till kansliet i Uppsala och sedan ser jag fram emot att resa runt bland landets EFS-sammanhang.

Att få se mer av EFS som rörelse på lokal nivå, bland distrikten samt nationellt som internationellt är något av det Kerstin allra mest längtar efter.

– Jag älskar att få se vad Gud gör, att i det få nätverka, inspirera och lyssna på berättelser om vad som är på gång. Det är väl det jag tänker är en av mina största gåvor, att jag ser mig själv som en hand som vill ta emot och förmedla det jag fått vidare till nästa.

Vad tar du med dig från dina sju år som distriktsföreståndare i Sydöst?

– Det har varit det roligaste jobb jag har haft i hela mitt liv. Jag tar med mig alla män­niskomöten och en övertygelse om att man aldrig ska tro att det är för sent eller att man är för få för att Gud ska kunna göra något på en plats.

Läs mer om Kerstin här från ett längre reportage som publicerades i Budbäraren #1 2016.