Debatt

Vart tog evangeliet vägen?

Det är inspirerad av utmaningen i förra Budbäraren som en gammal predikant skriver det här. Intresset för predikan har alltid varit stort hos mig. Nu i coronatider har möjligheten att lyssna till predikningar via nätet blivit näst intill obegränsade, men så ofta blir behållningen mager. Varför? Jo, predikanten lämnar så gärna både dagens tema och dess texter därhän. Det känns som om predikans innehåll hade bestämts innan texterna kom in i bilden, det gäller bara att hitta en vettig språngbräda dit man vill komma. Och visst, jag förstår dagens predikanter och brottningen i att kunna nå fram till dagens människa med evangeliet – vi lever i så skilda världar. Men om Ordet fråntas sin sälta, vad blir då resultatet? Möjligen ointresse, och alla som ville få andlig spis, får gå hem hungriga.

Att förbereda en predikan är en brottningskamp med Ordet, en brottning som ofta – tycks det – ha uteblivit hos den som förberett sig. I stället får Guds kärlek försöka breda ut sig över alltsammans, så blir det nog bra. Störst av allt är kärleken, som någon sa, när jag kommenterade vederbörande. Försoning är ett av de viktigaste orden i Bibeln. »Gud som i Kristus försonade världen med sig själv.« 2 Kor 5:19. För många av oss ytterst dyrbara ord, men i övrigt sällsynta ord numera. Men det är just i försoningen som Guds kärlek vill komma till tals med oss. Och varje söndag måste texten få brottas, få sin kraft just här.

Med stort intresse tog jag del av domsöndagens predikningar på nätet. »Änglarna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga …« Matt 13:49. Men texterna fick i stort stå åt sidan – domen drabbas vi av i bland annat miljöförstöring. I lyssnandet råkade jag ta in en gudstjänst från Dalby kyrka i Skåne, en kvinnlig präst predikade. Hon vek inte undan från allvaret i texterna, men lät försoningen vila tungt över budskapet, och välsignelserna lät inte vänta på sig. Ett råd till alla som predikar: (och förresten till alla som vill att Ordet skall bli levande) Brottas med ordet! Säg som Jakob i 1 Mos 32:26: »Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.« Välsignelsen kommer kanske inte omedelbart, men den kommer, kanske över en lyssnande församling. 

Råd nummer två: Tacka Gud för Johannelunds teologiska högskola, be för alla som arbetar/läser där. Ordet, evangeliet, ja Gud själv vill välsigna oss alla: »Ordet är nära dig. I din mun och i ditt hjärta …« Rom 10:8.