Mikael Landgren, regional missionsledare i EFS Väst-sverige, hade en dröm om att ungdomar skulle evangelisera på Västkusten. Utifrån den längtan föddes pionjärarbetet »Evangelisationssatsning på Orust«.

Marie Larsson, 30 år, var en av dem som tog kontakt med Mikael efter att ha sett en annons i Budbäraren.

– Jag längtade efter att bli använd av Gud och såg evangelisationssatsningen som en perfekt möjlighet. Dessutom tror jag på det arbetet som EFS gör, säger Marie, som var teamledare.

Tillsammans med en grupp på nio ungdomar i åldrarna 20–22 – även dem manade att ge sig ut och dela evangeliet – tillbringade Marie fyra veckor på ön Orust i Bohuslän.

De två första veckorna tillbringades i Mollösund. Första veckan bestod av teambildning, bön och lovsång. Gruppen förbereddes att möta människors behov i samtal och i bön. Sedan monterade ungdomarna upp ett tält mitt i centrum – »Ungefär som evangelisationsrörelsen Pannkakskyrkan brukar göra«.

– Vi bjöd på kaffe, fikabröd och delade evangeliet. Många vi talade med var där på semester och vi upplevde att de flesta var öppna. Vissa stannade vid vårt tält efter att ha läst skylten »gratis bön«. Vi fick även kontakt med yngre ungdomar genom att spela spikeball med dem. Vår ambition var att möta människor där de befann sig, säger Marie.

Samtalen var själavårdande och djupa ämnen som död var inte främmande. Vissa kvällar kom gruppen hem mitt i natten för att människor dröjde kvar vid tältet. Förutom att betjäna andra människor upplever Marie även att den gångna månaden har varit berikande för hela gruppen.

– Det har varit en kombination av outreach och lärjungaskola. Vi har fått underbar undervisning i det profetiska, i helande och i helgelse.

Efter två veckor i Mollösund bar det av till Henån där gruppen samarbetade med en ungdomsverksamhet i Kyrkans hus som Svenska kyrkan bedriver. Det blev en utmanande omställning för teamet.

– Vi kom till en tuff miljö där ungdomarna spelade olämplig musik och där de var märkbart påverkade av vad vännerna tyckte. Vi ifrågasatte om vi var på rätt plats i och med motståndet, men vi fick be ihop oss och tänka om. Vi försökte förstå deras värld och försökte sedan bygga relationer, säger Marie och fortsätter:

– Ett möte grep tag i mig särskilt mycket. Vi träffade på en tjej i 14-årsåldern som åkte rollerblades. Hon och hennes bror hängde i ett par timmar och ställde frågor om Gud. Hon berättade att hennes pappa hade varit elak mot henne så hon hade försökt ta sitt liv. Jag fick ett hjärta för henne och fick säga att hennes Far i himlen älskar henne och vill att hon ska leva och att hon alltid kan vända sig till Honom.

Trots motståndet i Henån var det upp emot 30 ungdomar som dök upp till de dagliga andakterna i Kyrkans hus. Tillsammans med Clara Östling, 22 år, som var en av deltagarna, fick Marie även be för en kille med sömnsvårigheter. Han kom tillbaka och vittnade om ett bönesvar.

Clara är van vid att vittna hemma i Furulund varannan fredag, så för henne var detta ett drömsommarjobb. Särskilt glad var hon för att ha fått vara en del av en längtande och en tjänande gemenskap.

– Det har nog betytt mycket för bygden att se att vi som kristna är tillgängliga och att vi inte bara stannar innanför kyrkans fyra väggar. Jag känner mig pånyttfödd av inspiration och förväntan på vad Gud har för EFS i åren som ligger framför, säger Clara Östling. 

• Della
• Twittra