Recension: Om Bibelns auktoritet

Bibeln i funktion: om kanon, kyrka och tradition
Tomas Bokedal (BV-förlag och Församlingsförlaget, 2018)

Bibelns syn på sig själv
Peter Olsen (BV-förlag, 2018)

Frågor kring Bibeln och dess auktoritet är ständigt aktuella i den kristna kyrkan. Och så bör det vara, av det enkla skälet att varje kristen kyrka bygger – eller bör bygga – sin tro och teologi på bibelordet. Bibeln är kyrkans högsta auktoritet. Visserligen avslöjas en persons och ett sammanhangs bibelsyn främst i det faktiska bibelbruket, men det hindrar inte att en reflektion kring bibelsyn är viktig i varje tid.

I dagarna har två böcker kommit som båda på lite olika sätt bearbetar centrala frågor som har med Bibeln och dess ställning att göra. Den ena är en mindre skrift med den kanske lite anspråksfulla titeln Bibelns syn på sig själv av Peter Olsen. Den andra är en samling artiklar av forskaren och bibelläraren Tomas Bokedal utgivna under titeln Bibeln i funktion: om kanon, kyrka och tradition.

Peter Olsens bok tar upp klassiska bibelsynsfrågor om uppenbarelse, förhållandet mellan Gamla och Nya testamentet, inspiration och mycket annat. Boken är lättläst och andas tilltro till Bibelns ord. Det är en i god mening uppmuntrande bok för alla bibeltroende. Författaren betonar hur Gud har uppenbarat sig och sin vilja i både det talade ordet genom profeterna och det skrivna ordet i Bibelns olika böcker.

Olsen betonar också i god luthersk anda hur bibelläsning hör samman med Anden, med den tredje trosartikeln. I ett särskilt kapitel behandlar han den moderna historisk-kritiska bibelforskningen, dess anspråk och tillkortakommanden. Här är det polemiska draget tydligt, ett drag som finns också på andra ställen i boken och som ibland döljer argumenteringen. Boken avslutas med goda råd för bibelläsaren.

Tomas Bokedals bok består av tidigare publicerat material. Flera av artiklarna är historiskt inriktade, och författaren strävar efter att visa hur reformatorernas – och deras efterföljares – syn på till exempel kanon har sina rötter långt tillbaka i tiden hos den tidiga kyrkans ledare. Artiklarna är resonerande och undervisande och utmanar läsaren att tänka. På få sidor är stor kunskap samlad; att det förekommer vissa upprepningar hör till sakens natur med tanke på bokens tillkomsthistoria.

Bokedal tar i ett kapitel upp den laddade frågan om Bibelns ofelbarhet, en fråga som följt kyrkan genom historien och som är fortsatt aktuell. Här resonerar författaren kring olika modeller för att förstå vad det innebär att tala om ofelbarhet och felfrihet. Hans belysning ger god grund för reflektion utan polemiska övertoner.

Mot bokens slut finns ett artiklar som var för sig utmanar och inspirerar. Det ena handlar om den inledande släkttavlan i Matteusevangeliet; frågan ställs om den är tråkig, och det antydda svaret är väl att det kan bara den tycka som läser ytligt. Den andra handlar om den förment svårbegripliga Uppenbarelseboken; även här är det antydda svaret att det kan bara den anse som inte trängt in i bokens budskap.

Sammantaget är de två här anmälda böckerna läsvärda och en god hjälp att reflektera över den ständigt aktuella frågan om Bibelns funktion och auktoritet i kyrka och kristenliv.