Positiv kraft för kyrkan och samhället

För ett år sedan besökte Budbäraren Tallheds­kyrkan i Hortlax som var under ombyggnation. Den 11 september hölls en efter­längtad invigning av kyrkans nya lokaler.

Hundratals ivriga människor samlades för att fira denna på många sätt unika högtidsdag. 

– Tillsammans och varandra har varit två nyckelord. Allt detta har vi gjort tillsammans och för varandra, säger samarbetskyrkoprästen Anna Olsson. 

Det är många som har längtat länge för att kunna inviga kyrkan, förklarar Anna, som själv började sin tjänst i Hortlax i mars 2020. Därför kom det inte som en överraskning att folk rentav strömmade in i lokalen när dörrarna öppnades upp för församlingen för första gången.

Schemat följde Svenska kyrkans ordning för kyrkoinvigning inne i den vackert nyrenoverade lokalen. Predikan – »Bor Gud i ett hus?« – höll Anna i. Budskapet var inspirerat från 1 Kungaboken 8:27–29 och vidare till Apostlagärningarna 17:24–31 – ett tema som fortsatt har konfronterat, uppmuntrat och talat till henne sedan Budbärarens besök förra året. 

Besökarna bjöds även på blåsmusik och de oräkneliga barnen höll sig aktiva med fiskdamm och barnlopp anordnat av KRIK (Kristen idrottskontakt). På utegården bjöds det på grillkorv och Tallhedsbakelser – en prinsesstårtbit bakad speciellt för dagen – som sålde slut i ett nafs. 

– Vi har nu en helt ny och fin kyrka men trots sin »skönhet« är den ju bara ett tomt skal utan sin församling. Den är en påminnelse om Guds helighet med sina symboler på korset mot byavägen – men det är de heliga människorna som gör kyrkan helig. Jag tror att vi behöver de här fredade zonerna och laddstationerna även om poängen är att se Gud i varandra. Att låta Guds kärlek strömma över och mellan oss, säger Anna och fortsätter:

– Heliga människor som slår sig samman med sin längtan, sitt sökande och sin förhoppning om att det ska finnas något annat. Något litet annat av den här verkligheten. Men i det här är det också viktigt att minnas att Guds hus, Guds församling, inte är en åsiktsgemenskap. Guds hus är där vi människor gör plats för honom, och där vi ser varandra som heliga oavsett åsikt eller tillhörighet.

Anna, som började tjänsten som samarbetskyrkopräst i Hortlax församling mitt under pandemin, har knappt hunnit träffa församlingen på grund av restriktionerna. Drömmen hon bär på om en familjekyrka, där olika generationer och bakgrunder möts, visade sig så smått under invigningen.

– Vi välkomnade nio nya medlemmar. Bland dem fanns en som som rullades fram i rullstol, två barnfamiljer från området, en familj från södra Sverige, en pojke som var 10 år gammal och en kvinna i 60-årsåldern. Hela kyrkofamiljen fanns representerad i alla åldrar och det var en stor glädje.  

Furulundsgården, som i dag är Tallheds-kyrkan, har en historia av att samla just hela familjen. Här har det tidigare varit barn- och ungdomsverksamhet och ambitionen är att bevara det som så länge har förknippats med värme och trygghet. Det berättar Monica Lundström, ordförande i styrelsen, som även har varit ordförande i EFS Bergsviken sedan 2008. Hon var med när idén om att två föreningar skulle förenas, var blott en dröm. 

Hortlaxkretsen består av sex EFS-föreningar inom två mils radie – Bergsviken, Storfors, Hortlax, Blåsmark, Hemmingsmark samt Högsböle. EFS Bergsviken och EFS Storfors är äldst i trakten med en historia som sträcker sig tillbaka till sent 1800-tal respektive tidigt 1900-tal. Trots att de två sistnämnda föreningarna låg nära varandra geografiskt hade de ändå olika kulturer, förklarar Monica, vilket delvis låg till grunden för att de valde att hålla föreningslivet separat. 2013 skedde dock en förändring.

– Idén om att slå samman EFS Bergsviken och EFS Storfors har fått mogna med tiden. Sedan 2013 har de två föreningarna haft gemensamma gudstjänster två gånger per termin. 2015 började samtliga EFS föreningar i Hortlaxkretsen fira gudstjänst tillsammans – Hortlaxmässan. År 2016 startade EFS Bergsviken och EFS Storfors en församlingsAlpha. Sedan blev det naturligt att ta nästa steg. Samma år ordnade vi ett informationsmöte där ombyggnationen av Furulundsgården diskuterades. När man tittar tillbaka så känns det som om detta har varit meningen hela tiden. Gud har fått peka oss i den här riktningen, säger Monica.

Någon som har fått se kyrkbygget ta form är biskop för Luleå stift Hans Stiglund, som även närvarade under invigningen för att välkomna både nya och gamla medlemmar.

– Det är alltid unikt att inviga kyrkor. I vårt stift görs det inte så ofta. Innan Tallheds-kyrkan har bara två kyrkor invigts under mina 15 år som biskop, så det blir lite mer högtidligt när det väl sker, säger han.

Att det inte har byggts nya kyrkor är rätt så naturligt, menar Hans, för fokus har legat på att bevara de befintliga kyrkorna.

– Först när samhällen växer och när folk bosätter sig i ett område, där man inte har haft närhet till en kyrka, blir det aktuellt att bygga nya kyrkor. Invigningen av Tallheds-kyrkan vittnar om att Kristi kyrka lever med en positiv förväntan, även i tider av besparingar och begränsningar och en tid där det har varit utmanande att upprätthålla gudstjänstliv. Där det krymper på ett håll, växer det på annat håll, säger biskop Hans och fortsätter:

– Jag tror att Tallheds-kyrkan kommer att vara en positiv kraft och injektion för både församlingen och för samhället. När en ny kyrka byggs, har den också stor möjlighet att samla nya människor som inte är kyrkvana.