Under 1800-talet drog folkväckelserna fram över Sverige. Flera väckelserörelser uppstod, som efterhand blev egna kyrkobildningar och bröt med Svenska kyrkan. EFS har dock troget stått fast vid sin inomkyrkliga profil i över 165 år. En studie av Marie Rosenius, med rubriken »Samarbetskyrkan – en fråga om ecklesiologiskt kapital« visar att EFS i mångt och mycket är en stor tillgång för Svenska kyrkan, men att en generell kunskapsbrist om detta är ett hinder.

 – Studien, som även bekräftas av många lokala erfarenheter, visar att det finns en osäkerhet och kunskapsbrist inom Svenska kyrkan om vad EFS är och står för. Därför begränsas även insikten om vilken tillgång EFS kan bli som inomkyrklig väckelserörelse. Detta måste vi till stor del ta ansvar för själva, då vi inte alltid tydligt nog definierat vår roll som en inomkyrklig rörelse. Därför har vi ibland uppfattats som en frikyrka. Inom EFS förenas det bästa av båda världar, vilket jag betraktar som en stor tillgång. Rent strategiskt ser jag därför våra möjligheter som något unikt i svensk kristenhet, säger Magnus Persson, EFS samverkanssekreterare och inspiratör.

I nationella samarbetsrådet föreslog Magnus en konkret uppföljning av Rosenius studie, vilket ledde till projekt »Kunskapslyftet«. Frukten av projektets sju steg kommer bland annat bli ett magasin (som går som bilaga i kyrkliga tidningar) samt en informationsfilm, som båda ger en bättre förståelse av samverkansmöjligheterna. 

– Först gäller det att vi förstår vår grundläggande samhörighet: Vi delar bekännelseskrifter, vigningstjänst och har ett avtal som tydligt säger att Svenska kyrkan betraktar all EFS verksamhet som sin egen och EFS i sin tur betraktar Svenska kyrkan som sin kyrka, säger han och fortsätter:

– Med samhörigheten som grund kan vi börja det goda samtalet som i många fall kan leda till någon form av konkret samverkan. »Kunskapslyftet« blir ett fantastiskt tillfälle att lyfta fram dessa möjligheter. Satsningen kommer även i ett läge när vår kyrka brottas med olika utmaningar och behöver finna vägar till större lekmannaengagemang, fördjupning i tron och förnyelse i uppdraget. 

Under året som gått har Magnus rest runt i hela Sverige för att samla på sig material. Han är nu mycket förväntansfull inför releasen av magasinet och filmen i slutet av november.

– Framtiden kring det här är väldigt spännande. Många arbetslag och kyrkoherdar jag mött står med både behov och visioner i sina sammanhang som EFS ofta kan svara upp emot. Till exempel att få igång verksamhet byggd på ideella krafter som inte splittrar kyrkan utan tvärtom ryms inom kyrkans rymliga valv.

I dagsläget finns ett 40-tal samarbetskyrkor och cirka 100 samverkansavtal. Magnus understryker dock att samverkan kan se ut på många olika sätt utifrån lokala behov och förutsättningar. Det innebär inte att all verksamhet ska samordnas och likriktas, men grundläggande bör samhörigheten medvetandegöras, samråd eftersträvas och möjlighet till någon form av samverkan undersökas.

– Vår gemensamma överenskommelse och avtal om »full andlig enhet och solidaritet« är förpliktigande för båda parter. Det är därför naturligt att i varje församling såväl som missionsförening ställa frågan vad man kan göra för att samverka med varandra – allt för att fullgöra vår gemensamma missionsuppgift på ett bättre sätt än vi kan var för sig. 

• Della
• Twittra