Har du någon gång råkat komma hem till någon när dörren var olåst? Du gick bara in och märkte då att du hamnat mitt i ett bråk? Stämningen är tung och jobbig och du önskar att du bara hade kunde backa ut, stänga dörren, ringa på ordentligt och på nytt gå in och börja om hela situationen. Detta har hänt mig mer än en gång.
Jag har länge gått och funderat på berättelsen om Marta och Maria, Jesu vänner. Speciellt fastnar jag för systern Marta. Av sina syskon är hon den som fixar och planerar. Marta är den som förbereder sitt hem för Jesu besök, hon är den som ordnar och hon är den som handlar.
EFS & Salt är fulla av personer som Marta, jag tror till och med att vi har byggt hela vår rörelse på personer som hon. Det är de som planerar våra läger och konferenser, de som alltid fixar fikat och städar kyrkan, de som ser till att alla har allt som de behöver.
Men Marta bär på så mycket frustration och oro, för saker blir tunga och jobbiga och Maria hjälper inte till med alla bestyr. Maria hjälper inte till att planera konferensen, hon hjälper inte till med kyrkfikat, utan hon vill hellre sitta vid Jesu fötter.
Marta går och klagar till Jesus för hon har så mycket och fixa med, men vad Marta glömmer bort är att det faktiskt är hon själv som bjöd in Jesus. Det var Marta som ville att Jesus skulle komma, men när Jesus väl kom så tyckte hon att det blev jobbigt. Marta behöver komma in i rummet en gång till och utvärdera vad det faktiskt var hon bad Jesus om.
Visst vill väl vi samma sak som Marta? Visst vill vi väl också bjuda in Jesus hem till oss? Visst vill vi att fler också ska få lära känna Jesus där vi är? Men är vi då beredda att göra vad som krävs för det? Är vi då beredda att göra uppoffringar i form av vår tid, vår energi, vår ekonomi för att det ska bli verklighet? Är vi beredda att få det som vi ber om?
I dessa situationer behöver vi precis som Marta stanna upp, ta ett steg tillbaka och gå in i rummet en gång till med nya glasögon. Vad var det vi faktiskt bad Jesus om? Vi behöver än en gång fundera kring: Vad är det vi håller på med? Vad är det som vi är kallade till? Vad är det vi har bett Herren om?
Är vi beredda på att Herren faktiskt svarar på det vi ber om? Är vi beredda att göra det vi själva har längtat efter?
Vi behöver kanske som Marta ta ett steg tillbaka börja om och gå in i rummet en gång till.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet