Ett vanligt synsätt i svensk luthersk tradition har under 1900-talet varit att luthersk etik bygger enbart på det vi kan räkna ut utifrån skapelsen. Bibeln behövs inte för att bidra med någon etik. Den ger bara exempel på hur denna allmänna etik kan se ut. Men i takt med att det mångkulturella samhället växt fram har detta synsätt blivit allt svårare att försvara. Det är uppenbart att en del av det vi trodde var allmän etik egentligen var etik infärgad av det lutherska arv som under många hundra år präglat den svenska kulturen. Vår »allmänna etik« var mer specifikt kristet präglad än vad någon förstod. Detta gäller egentligen hela den västerländska kulturen. Detta har gjort att många som sysslar med teologisk etik börjat tänka att det gemensamma som vi kan förutsätta är lite mindre än vad man trott och att man låtit bibelmaterialet få en större roll i den kristna etiken igen.

Om vi går till Luther, hur tänkte han etik? Ska den grundas på skapelsen eller Bibeln? Brydde han sig över huvud taget om etik? Eftersom han betonade evangeliet kan man tänka att han lät allt som hörde till lagens område, och dit hör etiken eftersom den handlar om vad människan ska göra på moralens område, tonas ner.

Vi börjar med den sista frågan, om Luther brydde sig om etik. Visserligen blir i Luthers teologi människans bidrag – allt som ligger under rubriken »lag« – till frälsningen utraderat, men av det ska man inte dra slutsatsen att etiken blir oviktig. Evangelium raderar inte ut Guds etiska vilja för människan. Människan är fortfarande kallad att tjäna sin medmänniska. Etik är viktigt för Luther, även om frälsningsfrågan är ännu mer central. Kristendom utan etik riskerar att bli kroppslös gnosticism, där bara det »andliga« räknas.

Hur ser Luthers etik då ut? Ingredienserna i den är följande: 

1) Skapelsen

Utifrån Rom 2:15 menar han att människan föds med en naturlig kunskap om vad som är rätt och fel. Denna kunskap om den naturliga lagen finns i hennes förnuft och samvete och gäller lika i hela skapelsen. Utifrån detta tänker Luther att de tio budorden från Bibeln inte behövs för att vi ska förstå vilka religiösa och etiska krav som gäller. De finns från början och är inbakade i själva skapelsen. Men detta är inte allt som finns att säga. Människan har ett problem som inte går att bortse ifrån:

2) Synden

På grund av syndafallet är vår förmåga att förstå vem Gud är och vad han vill skadad på ett grundläggande sätt. Vi har inte längre tillgång till den naturliga lagen på ett rent och okomplicerat sätt. Den har även till vissa delar fallit i glömska. Vi behöver därför:

3) Den bibliska uppenbarelsen

Vi behöver åter bli påminda om den lag/etik som Gud tänkt för sin skapelse. Detta sker framför allt genom att de tio budorden blir predikade och förklarade. Detta »återuppväckande« av Guds etiska vilja kan endast ske genom att lagen predikas i enlighet med Skriften. Men det handlar om samma lag som under all förvanskning och glömska finns skriven i människans hjärta. Det är därför vi känner igen den och kan träffas av den när den predikas. Ett annat skäl till att en kristen behöver ta del av de tio budorden är att vi verkligen ska satsa på det som Gud vill. Det finns inget som behagar Gud i etiken som ligger utanför de tio budordens område. Här har vi en bakgrund till att Luther ägnar så mycket utrymme åt budorden både i sin lilla och stora katekes. De goda gärningarna vi kallas till har ett innehåll som Gud definierat. Det handlar inte om vad som helst som vi själva kan få för oss är rätt och gott. 

Samtidigt finns en dimension till:

4) Den helige Andes ledning

Den kristne som är marinerad i vad de tio budorden och Bibelns samlade etiska undervisning säger kan inspirerad av den Helige Ande kreativt formulera nya budord (dekaloger). Dessa nya budord kommer då, när allt går rätt till, att uttrycka intentionen i Guds bud bättre, djupare och mer komplett än vad ett mekaniskt följande av Moses lag kan göra. Det handlar om att kreativt tillämpa Guds kärleks vilja i dag. Detta ska inte tolkas som en frisedel att med hänvisning till Andens ledning hitta på vad som helst i etiken. Då hamnar man i de självvalda goda gärningar som Luther ofta varnar för. Man kan inte med Guds Ande i ryggen skapa nya budord som går emot Bibelns samlade undervisning. Det handlar om en tjänande kreativitet med medmänniskan i fokus inom de ramar Bibelns samlade budskap ger.

Sammanfattningsvis blir det av detta en luthersk etik som bottnar i skapelsen, men som behöver förstärkas av Bibelns undervisning och då framförallt de tio budorden utvecklade utifrån hela Bibelns samlade budskap. Med den helige Andes ledning är en kristen kallad att kreativt tillämpa denna kärleksetik i de olika unika situationer hon kan möta i sin vardag. 

Tillämpat på oss kan vi utveckla vår etik genom att älska medmänniskan, umgås med Bibeln, reflektera över de tio budorden och be om Andens ledning. God etik leder inte till frälsning, men den är bra för vår värld och våra medmänniskor – förutom det självklara att Gud vill den! 

• Della
• Twittra