Hjälpen når fram

I årets Se Be Ge beger vi oss ut på Nineve­slätten i norra Irak. Här har konflikter och förföljelse lämnat djupa sår i både landskap och människor, men viljan att hela och stärka det som gått sönder är stark.

Solen står nästan i zenit över Nineveslätten när den lilla bussen rullar in över gårdsplanen. Inne i den enkla cementbyggnaden har ett trettiotal bybor sökt skydd från värmen. De väntar på läkaren Added Isaac och hans sjukvårdsteam. Varje månad besöker Capnis mobila klinik drygt 20 avskurna byar på Nineveslätten för att ge grundläggande sjukvård.

– Det är långt till närmaste sjukhus och det finns ingen vård att få här. Våra besök är helt avgörande för människors liv och hälsa, berättar Added medan han ställer upp bord och gör sig redo för att möta dagens patienter.

Bland de första i kön är en ensamstående mamma och hennes dotter. Pappan har nyligen avlidit och kvinnan mår inte bra. Sorgen efter maken har gjort henne deprimerad och även påverkat hennes fysiska hälsa. Hon är orolig för framtiden och testerna visar att hon även utvecklat diabetes, trots sin unga ålder. Added sitter en bra stund med kvinnan och dottern och han samtalar också med kvinnans mamma. Trots att det är många som väntar på hjälp, tar han sig tid att lyssna till deras berättelse och uppmuntra dem.

Parallellt med Addeds läkarmottagning arbetar en sjuksköterska med att göra undersökningar och ge rådgivning, och på gårdsplanen utanför kan besökare hämta ut mediciner från den lilla apoteksbussen. Efter några timmar har alla hunnit få hjälp och när Added ska summera sina intryck, återkommer han till mötet med den diabetessjuka kvinnan. 

– Ett av mina viktigaste jobb idag var att få trösta henne och säga att »vi finns här för dig«. Hon har barn som hon måste ta hand om och jag uppmuntrade henne att inte ge upp.

Added är märkbart berörd av mötet. Han understryker hur ofta den fysiska hälsan också hör ihop med den mentala. Att psykisk ohälsa kan trigga diabetessjukdomar och andra problem är inte ovanligt.

– När jag träffar patienter är det ju inte bara deras medicinska problem jag möter. Därför är det väldigt viktigt att jag får prata ordentligt med dem. De samtalen gör ofta stor skillnad i deras liv och det är även det som ger mig mest energi. De traumatiserade människor vi jobbar med behöver mycket mer än bara fysisk hjälp. De behöver få känna att vi finns där för dem och att det finns hopp, betonar Added och citerar Capnis ledord: »Att hålla hoppet levande«.  

Situationen i de drygt 20 byar som den mobila kliniken besöker är ofta svår. Arbetslösheten är hög, cirka 40 %. Ofta saknas vatten, el, skolor och asfalterade vägar. Trots att det redan är sex år sedan den Islamiska staten drog sig tillbaka från Nineveslätten, lever många fortfarande med svåra minnen och posttraumatisk stress. Samtidigt är viljan att stanna kvar i området väldigt stark hos många vi möter.

– Jag vill vara med och bevara en levande kristen tro och församling här i Irak. Detta är ett av de områden i världen där människor allra först kom till tro på Jesus. Vi får inte förlora det. Vi måste stanna kvar, säger Added.

Samtidigt vet Added av egen erfarenhet hur det är att tvingas fly på grund av sin tro. Han bodde tidigare i staden Mosul, men när hot, trakasserier och avrättningar av kristna ökade 2006, tvingades hans familj att fly norrut, till de kurdiska delarna av Irak. När IS sedan drev hundratusentals kristna på flykt in i Kurdistan 2014, bestämde sig Added genast för att hjälpa till volontärt. Han anmälde sig till Capni och sedan dess har han blivit kvar där. 

– Jag vet hur det är att vara flykting och inte ha någonting. I den situationen är varje liten hjälp och människa som bryr sig så betydelsefull. Jag kände att det är mitt ansvar att hjälpa till. Gud hade gett mig en möjlighet att skapa ett nytt liv för mig och min familj. Nu är det min tur att hjälpa andra och lindra deras nöd. Även om jag arbetar åtta timmar i sträck blir jag inte trött. Det här arbetet ger mig en sådan glädje!