Den uppskattade prästen, missionären och författaren Carl-Erik Sahlberg avled vid en ålder av 76 år den 17 november i Marangu, Tanzania, där han bodde med sin fru Overa. 

Carl-Erik hann med väldigt mycket under sin rika livsgärning och levde efter det egenmyntade mottot »det bästa framför«. Under åren i S:ta Clara kyrka (1989–2012) förvandlades kyrkan från att vara nedläggningshotad (på hans första mässa kom det tre personer) till att nå ut till tusentals människor varje vecka.

Kyrkan väcktes till liv igen mycket tack vare det diakonala arbetet bland Stockholms »tilltufsade«, som han själv uttryckte det. Detta arbete ledde också till att Carl-Erik och diakonen Inga Pagréus fick motta varsin medalj från kungen år 2009, för S:ta Claras hjälp till hemlösa och prostituerade i Stockholm.

Carl-Erik begravdes den 25 november i Tanzania och dagen efter hölls en mycket välbesökt minnesgudstjänst i S:ta Clara kyrka. En gudstjänst som innehöll både skratt, tårar, stark psalmsång och spontana upptåg. »Det här blev precis som Carl-Erik själv hade velat ha det«, hördes i kyrkbänkarna efteråt.

– Nu efter gudstjänsten känner jag mest en sådan oerhörd tacksamhet över att jag fått vara med på den fantastiska resa vi haft. Jag är så glad att jag fick möta en präst som Carl-Erik som verkligen vågade peka ut riktning för att sedan trofast följa den, säger Inga Pagréus.

Inga kom till Clara kyrka som diakon kort efter Carl-Erik, hösten 1990.

– Jag delade hans gudagivna vision och våra hjärtan sattes i brand för de nödställda människorna. Carl-Erik var så Jesus-centrerad och helt fantastisk på att möta folk. På något vis fick han varje människa att känna sig unik, bekräftad och lyssnad på. Han har betytt så oerhört mycket för så många genom att vara tillgänglig, lyssna, be och klappa om. Även om han ledde arbetet gav han väldigt mycket utrymme åt andra, han uppmuntrade alltid och vågade lämna över ansvaret.

Sedan hade han också en väldigt bra humor och spred så mycket glädje runt sig i vardagen, säger hon.

Mats Nyholm, som ledde gudstjänsten, sa bland annat i sitt minnestal att Carl-Erik förmodligen är den som i modern tid gjort mest för Stockholms fattiga.

– I tron på sin herre Jesus gick Carl-Erik alltid den extra milen för sin nästa. Jag satt ofta med på möten med honom och jag kommer ihåg att jag ibland tänkte »men nu måste du väl ändå säga nej«. I stället slutade mötet med att han lade armen om sin nästa och sa: »Vi kommer att gå långt du och jag!« 

• Della
• Twittra