Dagboken börjar den 10 maj 1889 och innehål­ler dagliga noteringar över besöken i hamnen och antal skepp som besökts, segelskutor och ångare från de nordiska länderna. Vid besöken delades traktater och bokpåsar ut. Det inbjöds också till sjömanskyrkans läsrum och olika gudstjänster.

Vid nyår var det utdelning av paket från Sverige och till nyårsafton 1890 hade författaren gjort i ordning 450 paket och då var kyrkan fylld till trängsel. Annars var det inte så välbesökta gudstjänster. I den senare delen av dagboken kommer noteringar om emigrantbåtarna. Då är intresset för kyrkan större, ibland lyckas sjömanspastorn få med sig så många att kyrkan blir full.

Den 10 september 1891 reste författaren till Hamburg för att vara med om kyrkoinvigningen den 13 september och det var denna notering som gjorde att det gick att fastställa att dagbokens författare var sjömanspastorn Karl Cederqvist från Grimsby.

Karl var en torparson från Finnåkersbygden som försörjde sig som dräng och snickarlärling. Han var också engagerad som söndagsskollärare i Finnåker. När han arbetar på en snickerifabrik i Örebro träffar han Per August Ahlberg, pastor från Småland, som flyttat till Örebro och startat en korsskola. Från Ahlbergs korsskola fortsätter Cederqvist 1879 sina studier på Johannelunds missionsinstitut.

Efter prästvigningen 1885 »för tjänstgöring å utrikes ort« blir det efter en kort tid som vicepastor i Ströms socken, tjänstgöring i Hamburg 1886, Liverpool 1886–1888 och Grimsby 1888–1893.

Karl hade på Johannelund lärt känna den friköpte slaven Onesimus som också gick på Johannelund och när han sommaren 1893 får höra att en ny oromoexpedition är på gång anmäler han sitt intresse. Han blir utsedd till att leda den fjärde expeditionen som ska gå via Lamu som ligger på en ö vid kusten. Inte heller denna expedition lyckas men Karl stannar kvar i Lamu till 1895, och reser därefter till Eritrea 1897. Under 1898 bygger han den första missionsstationen i Kismayo, Somalia. Där blir det konflikter med den lokale vicekonsuln och 1902 återvänder Karl, och de andra svenska missionärerna som kommit dit 1899, till Sverige. I januari 1904 reser Karl med båten Kanzler för att ansluta till en expedition som påbörjats av Onesimus, de ska mötas i Addis Abeba för vidare färd västerut. Karl blir dock försenad och insjuknar i malaria och dysenteri på resan. När han den 29 mars 1904 kommer fram till Addis Abeba får han höra att Onesimus grupp dagen före hade lämnat staden.

Han beslutar sig för att stanna och börjar ta emot patienter och efter fyra år har han i snitt 30 patienter om dagen. När han summerar 1908 har han registrerat 6 000 patienter. 1906 förverkligas drömmen om att även starta en skola och 1912 får han äntligen en tomt för en mer permanent verksamhet. Sjukvården, skolan och även gudstjänstlivet får nya möjligheter. »Elevantalet fördubblas på bara några år och han lär upp lokala lärare. När kvällen kommer vårdar Cederqvist trädgården, skriver brev och läser teologi.«, skriver Eskil Forslund.
I EFS arkiv finns inte bara den första dagboken från Grimsby utan även flera senare dagböcker som omfattar tiden 1898–1904, samt 1919. Att Karl var en stor brevskrivare bekräftas av den långa förteckningen över brev som mestadels finns i EFS arkiv, minst 364 brev varav ett 80-tal är publicerade i EFS Missions-Tidning. Karl Cederkvist arbetade mestadels som ensam svensk missionär i Grimsby, Lamu, Kismayo och Addis Abeba men höll kontakt med många medarbetare genom sitt rika brevskrivande. En ny upptäckt vi gjort är att Gustav Arén gått igenom breven och renskrivit 231 av dem, en ingress till breven tyder på tanken att ge ut dem i skrift. De är nu tills vidare utlagda på EFS arkivs webbsida för forskare och missionsintresserade.

• Della
• Twittra