Jag blev stolt som gammal EFS:are, när jag avnjutit årets insamlingssatsning med Erik Johansson och Dagmawit Alemayehu på plats i Somalia. Väl förberett och i fin regi av dig, Dagmawit. Måste också säga att informationen i Budbäraren om vår yttre mission är belysande och realistisk.
Däremot är jag lite undrande över hur tysta vi vanliga EFS:are har blivit i tidningen. Minns med spänning hur Rune Johansson i Karlshamn skrev minst en insändare i kvartalet för tio år sedan. Har vi inga synpunkter längre? Jag bad redaktionen att uppmuntra till detta för ett år sedan, men …
Och ni EFS-predikanter, ni har mycket att ge, men varför är det nästan alltid samma skribenter i tidningen? Får ni ingen förfrågan?
För två år sedan skrev jag en insändare angående vår syn på Den Helige Andes gåvor, i nummer 8 2018. Jag hade hoppats på en dialog i Budbäraren, men fick ingen kommentar över huvud taget från någon teolog, förutom från en distriktsföreståndare, som tyckte att jag ifrågasatt Martin Luthers andliga gåvor, vilket jag givetvis inte menade. Däremot fick jag flera kommentarer från »vanligt« folk. Någon sa: »Äntligen något om denna fråga«.
Med hopp om bättring!
Svar direkt:
Stort tack Stellan för dina positiva omdömen och uppmuntran i vårt arbete. När det kommer till insändare här i Budbäraren så är jag böjd att hålla med dig – vi önskar också en livligare debatt. Kanske denna din uppmaning kan bidra till det?
Du efterfrågar också en större bredd av EFS-förkunnare bland vår fasta skribenter. Även här vill jag ge dig rätt och vi jobbar på att bredda vår grupp av medarbetare. Och jag vill verkligen uppmana alla som känner sig manade att bidra till tidskriften att höra av sig till redaktionen!
Johan Ericson, chefredaktör
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet